Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nya astrofysikens landvinningar. Av Ansgar Roth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Chandrasekhara Venkata Raman.
Hans Fischer.
Sir Oh. V. Raman (f. 1888), professor i fysik vid universitetet i Kalkutta sedan 1917,
tilldelades den 13 november av Vetenskapsakademien 1930 års Nobelpris i fysik för sina arbeten
angående ljusets diffusion och för upptäckten av den efter honom uppkallade effekten (se Sv. D, Ä.
VII, ©id. 104). Samtidigt tillerkändes professorn i organisk kemi vid Tekniska högskolan i Miinchen
Hans Fischer (f. 1881) 1930 års Nobelpris i kemi för sina arbeten över blod- och
färgämnenas konstitution samt för syntesen av hämin, de röda blodkropparnas färgämne.
kommer i natthimlens svaga ljus, har av McLennan visats tillhöra syrets
spektrum. L. A. Sommer fann (1928), att linjen uppstår vid en neutral
syreatoms övergång från en »metastabil» bana, d. v. s. en sådan från vilken under
normala förhållanden ingen med ljusemission förbunden övergång kan äga rum
enligt kvantum-teoriens urvalsregler. Energien stammar från solen, som slungar
elektriskt laddade korpuskler med enorm hastighet mot jorden. Enligt en hypotes
av L. Vegard, som funnit ett 30-tal av kvävets linjer i norrskenets spektrum,
uppstår den gröna linjen vid bombardemang av fruset kväve med elektroner.
Men härför fordras en temperatur av minus 210 grader Celsius, medan nyare
undersökningar antyda, att temperaturen på hundra kilometers höjd över
jordytan uppgår till flera hundra grader över vattnets fryspunkt! Sedan man nu
lyckats framställa den gröna norrskenslinjen även i laboratoriet, har Vegards
hypotes därför allmänt övergivits.
Gasnebulosornas spektra uppvisa en rad linjer av känt ursprung från lättare
gaser: väte, helium, kol, kväve, syre. Men många linjer, bland dem de två mest
framträdande, vilka hittills i brist på bättre tillskrivits det hypotetiska ämnet
»nebulium», ha först på senaste tid kunnat tolkas genom teoretiska
undersökningar av J. S. Bowen och H. Zanstra. En nebulösa lyser med lånat ljus, som
ursprungligen härrör från en inom nebulosan eller i dess grannskap belägen
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
