Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musiklivet i Sverige 1930. Av Moses Pergament
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T. v. Einar Beyron och Helga Görlin, t. h. Leon Björker i »Louise» på K. teatern.
lertid energiskt på olika håll för att förmå statsmakterna att inse nödvändigheten
av tillräckliga statsbidrag även åt den provinsiella musikodlingen.
Det säger sig självt att Stockholm, liksom hittills, även under året 1930
utgjorde brännpunkten för Sveriges musikliv. Med Operan och Konsert föreningen
som två mäktiga, grundfasta pelare och med de bägge inbördes hetsigt
konkurrerande konsertbyråerna som ivriga — stundom alltför ivriga — hjälpare växte
huvudstadens tonande repertoar till ett omfång, som betydligt överskred
stockholmarnas verkliga musikbehov. I all synnerhet som sommaren denna gång icke
medförde någon paus i konsertverksamheten, då Stockholmsutställningen bjöd på
två symfonikonserter i veckan. Dessutom inskränkte Operan sina sommarferier
till några veckor blott, medan den annars i regel gör ett uppehåll på närmare
tre månader.
Det kanske märkligaste som inträffade i Konsertföreningen var orkesterns
utökning. Med sina sexton första violiner, åtta kontrabasar och motsvarande antal
i övriga stämmor hade symfoniorkestern i den svenska huvudstaden ryckt upp i
samma storhetsklass som de största orkestrarna på kontinenten. Prof. Talich och
hovkapellmästare Adolf Wiklund kvarstodo som ledare, medan programrådets
sammansättning undergick vissa förändringar.
Bland gästdirigenterna för året märktes ryssen Dobrowen, dansken
Schnedler-Petersen och tyskarna v. Hoesslin och Georg Schumann. Den sistnämnde, som
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
