Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunikationernas utveckling 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbättringarna av järnvägsnätet en ganska blygsam roll. Något finnes dock att registrera
även på detta senare område. För att, som sig bör, börja med storebror, Statens
järnvägar, så öppnades den i december den återstående delen av tvärbanan
Hällnäs—Stensele, nämligen bandelen Lycksele—Storuman. Den nya sträckan
uppgår till omkring 103 kilometer. Arbetena å bandelen Arvidsjaur—Sorsele
pågingo. Dessutom påbörjades arbeten från Arvidsjaur norrut mot Jokkmokk. Även
fullbordades de omfattande arbetena för ordnande av Göteborgs bangårds
förhållanden, och den nya centralstationen i Sveriges andra stad togs i bruk redan den
15 maj. Dessutom utökades statsbanenätet med de enskilda järnvägarna
Hässleholm—Markaryd och Markaryd—Veinge, som inköptes av staten. Under året,
närmare bestämt den 1 oktober, började även den nya godstaxan, som under så
lång tid varit föremål för utredning, att tillämpas. Denna taxa, som avsågs att
sedermera även gälla i samtrafiken med de enskilda järnvägarna, innebar en
fullständig omläggning av såväl tariffsatser som godsindelning. Även om vissa
höjningar vidtagits, verkade den i stort sett som en nedsättning. Genom den nya
taxan väntades sålunda S. J:s trafikinkomster komma att minskas med ett tiotal
millioner kronor.
Ännu mindre expansion än det statliga visade det enskilda järnvägsnätet.
Under 1930 beviljades sålunda icke koncession på någon ny järnväg, och ej heller
söktes koncession på någon sådan. Icke heller påbörjades någon ny bana. Den
enda järnväg, som befann sig under arbete, var Ulricehamn—Jönköping.
Däremot avslog k. m:t under året ansökningar om koncession på järnvägar
Sunne—Höljes, Åsbyholm—Ekshärad—Slättne, Åsbyholm—Vägsjöfors—Slättne och
Skurusundet—Älgöfjärden. Dessutom blev den tidigare beviljade koncessionen
för järnvägen Uppsala—Öregrund under året förklarad förverkad. De tidigare
konstaterade förstärkningarna och förbättringarna av såväl banbyggnader som
rullande materiel, vilka avsågo att göra järnvägarna mera konkurrenskraftiga
mot bilarna, fortsattes under året. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kunde
därför medgiva ökning av tåghastigheten på följande normalspåriga bansträckor:
Halmstad—Värnamo, Hok—Vaggeryd, Månsarp—Norrahammar,
Reftele—Gislaved, Torup—Hyltebruk och Kinnared—Ätran—Nässjö, vidare
Nässjö—Oskarshamn, Uppsala—Enköping, Gävle—Sundsvall och Islinge—Kyrkviken. På det
smalspåriga järnvägsnätet ökades på liknande sätt tåghastigheten på järnvägarna
Örebro—Norrköping och Roma—Klintehamn—Hablingbo. Strävandena att
fusionsvägen konsolidera den privata järnvägsdriften fortsattes under året.
Sålunda bildade Vikbolandsbanan, Norra och Mellersta Östergötlands samt
Väderstad—Skänninge—Bränninge järnvägar gemensam trafikförvaltning, och
Varberg—Borås järnväg övertog järnvägen Borås—Herrljunga.
De av telegrafverket omhänderhavda kommunikationsmedlen voro under år
1930 föremål för en kraftig utveckling. Detta gällde i synnerhet telefonväsendet,
som ökade sin omslutning med omkring 27,500 abonnenter och bortåt 200 nya
växelstationer — de högsta siffror, som uppnåtts efter kriget. Den inländska
rikstrafiken visade samtidigt för årets nio första månader en stegring med 4.7%,
och utlandstrafiken ökade med 4.1%.
Antalet telefonapparater i Sverige beräknades vid årsskiftet uppgå till omkring
520,000; den 500,000:de apparaten inkopplades för övrigt den 26 februari 1930,
femtio år efter den första telefonstationens öppnande i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
