Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornminnesvård och museer under 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kulturhistoriska undersökningar.
Nordiska museets kulturhistoriska undersökningar kunde under året tack vare
anslag av lotterimedel bedrivas i ungefär samma utsträckning och efter samma
riktlinjer som under de senaste åren.
Den s. k. etnologiska undersökningen, som stod under ledning av intendenten
Sigurd Erixon, bedrev framförallt undersökningar rörande byggnadsskick,
bebyggelsetyper, jordbruksmetoder, lanthantverk, dräktskick och textilier i ett
tiotal landskap. Genom ortsmeddelare och stipendiater tillfördes dessutom
museet i större utsträckning än någonsin tidigare ett rikt och mångsidigt material
rörande folkliv och folkseder, något som även möjliggjordes genom att en särskild
organisation med extra arbetskrafter inom museet kunde helt ägna sig åt detta
arbete.
Högreståndsavdelningens undersökningar av herrgårdar, prästgårdar och
hantverk, vilka stodo under ledning av intendenten Sigurd Wallin, bedrevos under
året i sju landskap. Undersökningarna av Kalmar läns herrgårdar, som under
flera år bedrivits i samarbete med Kalmar museum, kommo under detta år så
långt, att en publicering av materialet kunde påbörjas. I Skaraborgs län
igångsattes undersökning av herrgårdar i samarbete med länets hushållningssällskap i
och för en utställning 1932. Undersökningen av herrgårdar bedrevs i flera fall
i samarbete med riksarkivet.
För filmning erhöll museet liksom föregående år ett särskilt statsanslag. Några
större filmer upptogos i Dalarna, och man inriktade sig där framför allt på
upptagandet av ålderdomliga arbetsmetoder. Sålunda filmades lövtäkt, myrslåtter och
gärdesgårdsuppsättning och dessutom påbörjades en film av svedjebruket.
Nationalmuseum.
Nationalmuseum hade det lika besvärligt vad lokalerna beträffar som under
1929, då man påbörjade den stora omläggningen av museets värmesystem och
införandet av elektrisk belysning. Vid årsskiftet 1931 hade man emellertid
tillfredsställelsen att se det omfattande arbetet så gott som avslutat, varigenom den
oerhörda brandrisk, som varit förenad med det gamla värmesystemet, eliminerats
och museet fått tillfälle att även på kvällarna bjuda allmänheten välkommen till
upplysta lokaler, nota bene om statsmakterna bevilja erforderligt anslag för
öppethållande den tiden på dagen.
Den största donation, som under året kom museet till del, utgjordes av Kristina
Nilssons rika konstsamlingar, vilka testamentariskt skänkts till museet och på
nyåret överlämnades. Tyngdpunkten i samlingen ligger i fransk 1700-talskonst
med sådana mästarnamn företrädda som Pater och Greuze, Fran^ois Hubert
Robert samt Carle van Loos för att inte tala om Fragonard, vars skiss »Den
heliga familjen» räknas som kollektionens pärla. 1600-talet är också representerat
bl. a. med Rubens och Gaspard Netscher, och bland 1800-talets mästare kan
nämnas Corot. Donationen omfattar även en del konsthantverk samt en verklig
praktpjäs på möbelområdet, en hög skärm skuren i rikaste Louis XVI och
inneslutande två stora gouacher, signerade Rieg 1777.
Ett synnerligen rikt tillskott till museets samlingar gavs också under året
genom professor Oswald Sirén, vilken efter ett års resa i Kina återvände hem i
168
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
