Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1930 - Uddo Ullman - Anshelm Berglöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Märkligare dödsfall i Sverige ig^o.
Uddo Ullman,
I sitt hem i Uppsala avled den 2 januari f. d. biskopen i Strängnäs stift U. L. Ullman i
en ålder av nära 93 år.
LMdo Ullman var född i Göteborg och blev 1855 student i Uppsala. Efter konst- och
språkstudier i Tyskland avlade han 1863 fil- kandidatexamen och promoverades redan
samma år till fil. doktor. De närmast följande åren idkade han teologiska studier i Tyskland
och blev 1869 teol. kandidat i Uppsala. Han prästvigdes samma år och blev andre
pastorsadjunkt vid Uppsala domkyrka. Under de följande åren deltog han i ledningen av de
praktiskt teologiska övningarna vid universitetet, tills han 1872 utnämndes till lektor i
teologi och latin vid Göteborgs högre allmänna latinläroverk. Vid jubelfesten i
Uppsala 1S77 blev Ullman teol. doktor. 1889 utnämndes han till biskop i Strängnäs stift,
vilket ämbete han lämnade först vid fyllda 90 år. Han erhöll fil. jubeldoktorslagern i
Uppsala 1913.
Ullman var livligt verksam som författare. År 1872 utkom hans »Kristlig religionslära
för de allmänna läroverken», vilken under flera decennier användes vid
kristendomundervisningen och år 1904 utkom i sin sjunde upplaga. Av hans hand föreligga vidare »Bönbok
för skolungdom» (1879; fjärde upplagan 1907) och »Kyrkohi sto risk läsebok för
läroverken» (1883). Under denna tid publicerade han även sina första inlägg i de liturgiska
frågorna, ett område där han gjorde verkligt betydande insatser. Han var medlem av
1883 års psalmbokskommitté, och den kyrkohandbok, som antogs av 1893 års kyrkomöte,
var i stort sett hans verk. Hans sista större arbete var »Vår bibel. Några ord till
upplysning» (1919).
Vid biskop Ullmans bortgång utsände domkapitlet i Strängnäs ett sorgecirkulär, ur
vilket följande anföres: »Han lade grunden till den återställelse av högmässan och övriga
gudstjänster, vilkerx avsatt frukt i kyrkans handbok och vilken ännu fortgår. Det liturgiska
studiet och den liturgiska alstringen inom samtidens svenska ^rka räknar honom såsom
sin flitige främjare. Detta hade han icke blivit, därest han icke vid sidan om sin rika
insikt också förfogat över framstående utrustning på det estetiska området. Han var
utövande konstnär och inom musiken rörde han sig med ett mästerskap, som gjorde honom
självskriven till arbete på det kyrkomusikaliska området.–-Sinnet för kyrklig skrud
och prydnad nådde hos honom tidigare än hos de flesta mognad och uppkallade honom
till arbete för renässans inom denna sida av det kyrkliga livet. Det är ingen tillfällighet,
att kyrkorna inom Strängnäs stift åtnjuta anseende för vårdnad om sina konstvärden.»
Anshelm Berglöf.
Presidenten i Göta hovrätt Erik Anshelm Berglöf avled den 8 februari på Sabbatsbergs
sjukhus i Stockholm.
Anshelm Berglöf var född i Hälsingtuna, Gävleborgs län, 1867. Efter hovrättsexamen i
Lund 1889 blev han assessor i Svea hovrätt 1903, revisionssekreterare 1905 och justitieråd
1908 samt utnämndes 1926 till president i Göta hovrätt. Före utnämningen till justitieråd
hade han tjänstgjort som sekreterare hos de svenska kommissarierna för undersökning
rörande de svenska flyttlapparnas renbete i Tromsö och Nordlands amt i Norge. Den
erfarenhet han därvid vann och hans livliga intresse för lappfrågan gjorde, att han även
efter sitt inträde i högsta domstolen fortsatte med denna frågas behandling och blev en
av dem som hade att sörja för de svenska intressenas bevakande inför den skiljedomstol
som tillsattes för dess lösning. Vidare tog han intresserat del i behandlingen av frågan
om rätta sträckningen av en del av sjögränsen mellan Sverige och Norge, den s. k.
Grisbådafrågan. De senaste åren av hans levnad upptogos framför allt av den stora
Dalautredningen, den segslitna frågan om ordnandet av skiftesförhållandena i detta
228.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
