Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1930 - Gustaf Clason - Allvar Gullstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Clason.
Förutvarande byggnadsrådet och f. d.
professorn i arkitektur vid Tekniska
högskolan Isak Gustaf Clason avled den 19 juli i
sitt hem i Rättvik i en ålder av nära 74 år.
Gustaf Clason var född i Rottneby,
Kopparbergs län, och blev efter studier vid
Tekniska högskolan och Konstakademien samt
några års resor i utlandet arkitekt i
överin-tendentsämbetet 1881. År 1890 utnämndes han
till professor i arkitektur vid Tekniska
högskolan, vilken post han lämnade 1904, då han
blev förste intendent i överintendentsämbetet.
Vid verkets omorganisation 1917 blev Clason
byggnadsråd och chef för byggnadsstyrelsens
byggnadsbyrå och kvarstod på denna post till
år 1923, då han tog avsked. Han blev .1902
Konstakademiens vice preses och 1918 dess
preses.
Om den bortgångne skrev i Svenska
Dagbladet Gotthard Johansson bl. a.:
–-Gustaf Clason har icke blott i rent
yttre mening sedan decennier tillbaka stått
som en av de främsta representanterna för vår byggnadskonst, han kan också räknas som
den egentlige grundaren av den epok, som nu sprider så stor glans över vår arkitektur även
i utlandet, även om det blev andra som fullföljde uppslagen. Med de på sin tid så livligt
diskuterade kraven på äkta material och samband mellan innehåll och form framkallade
han ett program, som blivit av den största betydelse för vår moderna arkitekturutveckling^
För att riktigt förstå innebörden i dessa numera för oss åtminstone teoretiskt självklara
fordringar måste man sätta sig in i att de framfördes i en tid, då de hade något av
djärv modernitet över sig, nämligen under 80-talets värsta gipsepidemi.–-Clason
var ingalunda någon fiende till arkitektonisk prakt och pompa, men han begärde att den
skulle vara äkta och om han med detta sanningskrav på sätt och vis kan sägas vara ett
barn av 8o-talet, så blev han å andra sidan en föregångare till 90-talets romantik inte minst
genom sitt intresse för den nationella traditionen.–-Stor betydelse fick hans
upptagande av nordiska renässansmotiv. Banbrytande härvidlag blev Nordiska museets
byggnad. Till den nationella traditionen anslöt sig Clason också med förkärlek i sina många
lantslott, av vilka Adelsnäs är det förnämsta, och till raden av dessa verk anslöt sig även
hans sista stora monumentalbyggnad i Stockholm, Timmermansordens hus, som med sin
kärva 1600-talsprägel verkar som ett gammalt svenskt adelsslott.
Allvar Gullstrand,
Natten till den 28 juli avled i sitt hem i Stockholm en av vårt lands främsta
vetenskapsmän, Nobelpristagaren professor Allvar Gullstrand.
Allvar Gullstrand var född i Landskrona 1862. Efter medicine kandidatexamen i
Uppsala 1884 blev han fyra år senare medicine licentiat vid Karolinska institutet och
speciaUse-rade sig därefter vid Serafimerlasarettets oftalmiatriska klinik och poliklinik på
ögonläkar-konsten. Ar 1890 förvärvade han den medicinska doktorsgraden på en avhandling »Bidrag
till astigmatismens teori», varefter han var verksam som föreståndare för Stockholms stads
poliklinik för ögonsjuka på Södermalm, som docent och t. f. professor vid Karolinska
institutet och som amanuens i medicinalstyrelsen. Ar 1892 belönades han för avhandling^
inom sitt specialfack med Svenska läkarsällskapets pris och dess halvsekelmedalj i silver,
varjämte avhandlingen föranledde hans kallande till förste innehavare av e. o. professuren
232.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
