Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1930 - Värner Rydén - Berndt Hasselrot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Värner Rydéns livsverk är knutet vid det svenska skolväsendet, framförallt folkskolan.
Hans insats är på sina punkter omstridd, men i sina huvuddrag är hans arbete för de
praktiska skolorna liksom hans undervisningsplan för folkskolan värt öppet erkännande. När
han sedan nådde fram till de högre skolornas organisation och då hans skolpolitiska bana
kulminerade i ordförandeskapet för 1927 års stora skolutskott, lät han sig förledas att delvis
av politiska skäl framdriva pedagogiskt mindre väl motiverade beslut. I den svenska skolans
historia skulle Värner Rydéns minne stått mera oangripet, om han vid detta tillfälle hade
stått politiskt obunden och känt större respekt för den pedagogiska erfarenhetens
vittnesbörd. Det ligger för övrigt någonting tragiskt i det förhållandet, att Värner Rydén trots
sin goda vilja och sina i många fall obestridligen värdefulla synpunkter på skolans arbete
aldrig riktigt fick den breda allmänheten med sig. Han ville göra den svenska folkskolan
effektiv, men han lyckades icke göra den populär. I sitt osjälviska nit för den skola,
han ägnat sitt livs bästa krafter, tog han nog åtskilligt för givet, som på andra håll kunde
ses från andra synpunkter och bli föremål för diskussion. Hans varma intresse för skolan
kvarstår dock obestritt, och särskilt med hänsyn därtill må det kunna betraktas som en
ödets skickelse, att han icke behövde uppleva den revision av hans skolprogram, som det
levande livet och verkligheten år från år framtvingar.
Värner Rydéns arbete begränsades icke enbart till skolans ram. Sedan han invalts i
andra kammaren, satte han en ära i att grundligt lära känna riksdagens arbetsformer och
riksdagsarbetets alla vägar. Han var en av våra skarpsinnigaste riksdagshabitueer, om man
får använda detta ord. Hans formella förfarenhet i hithörande frågor ställde honom i en
klass för sig bland icke endast hans eget partis riksdagsmän. Även om hans insats varit
och förblir omstridd på många punkter, skola alla dock vara överens om, att han var en
man av mindre vanliga mått och att han satt märkbara spår efter sig i svenskt kulturliv.»
Berndt Hasselrot.
I sitt hem Gripsnäs vid Mariefred avled den 14 oktober f. d. presidenten i hovrätten över
Skåne och Blekinge, förutvarande statsrådet Berndt Hasselrot i en ålder av 68 år.
Berndt Hasselrot var född på Sämsholm i Älvsborgs län och tillhörde en känd svensk
juristsläkt, som genom flera generationer utmärkt sig för Hvliga politiska intressen och
goda ämbetsmannatraditioner. Efter rättegångsexamen i Lund 1885 och därpå följande
juridiska studier vid universiteten i Leipzig och Berlin blev han vice häradshövding 1888,
varefter han tjänstgjorde som assessor först i Göta och därefter i Svea hovrätt. Ar 1900
blev han ordinarie revisionssekreterare och kvarstod på denna post till 1906, då han utsågs
till justitieombudsman efter att året förut ha valts till suppleant. Det var genom sin
förvaltning av detta ämbete, vilket han innehade ej mindre än sju år, som Hasselrot gjorde
sig mera bemärkt, och det var härigenom vägen banades till justitieministerposten i den
Hammarskjöldska regeringen 1914. Redan dessförinnan hade han 1913 utnämnts till
president i hovrätten över Skåne och Blekinge, och efter statsrådstidens slut 1917 förvaltade
han detta ämbete, tills han år 1929 avgick. År 1918 kallades Hasselrot av juridiska
fakulteten i Lund till juris hedersdoktor.
Redan vid jämförelsevis unga år hade Berndt Hasselrot medhunnit ett betydande
juridiskt skriftställarskap. Hans kommentatoriska arbete över handelsbalken anses som ett av
de praktiskt värdefullaste i vår rättslitteratur, och till detta sluta sig en rad andra arbeten
på skilda rättsområden. För lagstiftningsarbetet togs hans förmåga livligt i anspråk vid
olika kommittéutredningar, bl. a. rörande aktiebolags- och banklagstiftningens revision. L
järnvägskommissionen med anledning av Malmslättskatastrofen (1912—1913) nedlade
Hasselrot som ordförande ett energiskt och klarsynt arbete.
Såsom ovan antytt, torde den period, varunder Berndt Hasselrot förvaltade
justitieombudsmannens ämbete, kunna anses såsom tyngdpunkten på hans bana. Betecknande för
honom var den iver, med vilken han inskred, när helst han fann intrång ha skett i
medborgerliga fri- och rättigheter, sak samma om detta intrång gällt riktningar, vilka fÖr
235.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
