Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av redaktör Ernst Klarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekonomisk översikt.
Av redaktör ERNST KLARIN.
Sverige,
1 början av 1930 stod världen ännu undrande och spörjande beträffande den
verkliga innebörden av den avmattning i det ekonomiska livet, som fick sitt
första mera bemärkta utbrott i börskraschen i Newyork i oktober och november
året förut. Först så småningom blev det klart, att denna avmattning var av
mycket allvarlig och djupgående natur och skulle komma att sträcka sina
verkningar till alla länder. Vårt land undgick emellertid något större inflytande av
depressionen under första halvåret, men fick däremot mot slutet av 1930 en allt
starkare känning av konjunkturavmattningen, då utlandets köplust och köpkraft
alltmera avtogo. Dock kan det sägas att Sverige förvånansvärt väl
motstod.påfrestningen och att det otvivelaktigt var ett av de länder i Europa, som under
1930 lindrigast sluppo undan.
Orsakerna härtill voro flera. De svenska exportartiklarna äro antingen
nödvändighetsvaror, såsom tändstickor och järnmalm, eller i huvudsak
kvalitetsprodukter, som aldrig påverkas av en ekonomisk kris i samma grad som industriella
massartiklar, utan som alltid finna viss avsättning. Dessutom får icke förbises,
att de svenska industrierna efter den föregående svåra krisen 1920—22 väsentligt
koncentrerats, att deras tillvefkningsmetoder förbättrats och att de omlagt sina
försäljningsorganisationer på ett mycket effektivare sätt. Vidare var hela den
ekonomiska situationen inom landet fullständigt sund. Den läxa, som gavs under
de föregående krisåren, hade icke glömts, och man hade inrättat sig för att
undvika ett återupprepande av de begångna misstagen. Någon överdriven
spekulation på fondbörsen förekom icke och hade ej heller förekommit under de
närmast föregående åren, och upprensningen i bankerna efter den föregående krisen
hade gjort bankerna starka, motståndskraftiga och likvida. Genom bankernas
målmedvetna stöd och en förutseende och försiktig förvaltning hade de
industriella företagens ställning så stärkts, att de i stor utsträckning kunde stå på
egna fötter, och där de fortfarande behövde bankernas hjälp, kunde denna utan
svårighet ges. Sverige stod sålunda på ett helt annat sätt rustat att möta 1930
års kris än förhållandet var 8 ä 9 år tidigare.
Likväl kändes påverkningarna på skilda områden ganska besvärliga. Det
internationella prisfallet på jordbruksalster blev mycket tyngande för våra
lantbrukare. Begäran om ökat tullskydd avslogs av årets riksdag, men i stället
infördes inmalningstvång beträffande svensk råg och vete för vissa kvarnar, en
åtgärd som icke tillfredsställde lantbrukarnas krav på statens stöd och som
medförde flera olägenheter. Årets skörd utföll förmånligare än man vågat hoppas
på med hänsyn till höstens regniga väderlek. Särskilt var det höstsäd, som gav
ett resultat över medelmåttan och dessutom var skörden medelmåttig och
däröver för havre, bönor, potatis, betor (3,7) foderrotfrukter (3,3) och hö från
odlad jord (3,5 då siffran 3 är = medelmåttig). Den tillfredsställande skörden
under de två senaste åren hade naturligtvis en mycket god inverkan på detta
.262
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
