Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av redaktör Ernst Klarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kom, framkallade den sorg och veklagan hos de närmast träffade, men
tillfredsställelse i utlandet, där man med förargelse sett räntesatsernas oavbrutna stegring,
till stor del som en följd av kapitalutströmning till Newyorks fondbörs. När
Englands bank den 26 september 1929 drog till diskontoskruven med en hel
procent till var måttet rågat och börskatastrofen kom.
Sedan den första bestörtningen i Förenta staterna väl var över, började man
samla sig och diskutera innebörden av det hela. Tydligen antog man därvid, att
alltsammans skulle inskränka sig till börskraschen och de direkta och indirekta
förluster, en sådan kunde föra med sig. Det industriella läget i landet sades vara
i grund och botten sunt, och ett uppsving kunde åter förväntas frampå våren
eller sommaren. Ännu mot slutet av februari trodde man icke på någon allmän
depression i världen och ställde sig tveksam beträffande möjligheten av en
allvarlig konjunkturavmattning, ehuru redan då prisfallet på råvaror börjat oroa
så pass, att prof. Keynes i England betecknade det som en världsolycka och
påyrkade räntesänkningar som motvikt. I Förenat staterna hade man genom diverse
beställningar lyckats förbättra stålindustriens läge, så att den i februari arbetade
med 80% av sin kapacitet mot 60% i december, järnvägarnas godsfrakter stego
och automobilindustrien förberedde sig på en jämförelsevis god vårkampanj.
Bankrapporterna uttalade emellertid icke någon förvissning om en varaktig
uppryckning, utan ställde sig tveksamma. Det visade sig snart nog dessvärre, att
denna tvekan var alltför väl motiverad. I mars vidgingo de amerikanska
bankernas månadsöversikter, att de fallande varuprisen voro en mycket allvarlig faktor.
I övrigt ansågs situationen vara alltannat än klar.
Den bättre stämning, som det ny året medförde på Newyorkbörsen och som
därifrån spred sig över till Europa och även nådde vår fondbörs, fick ett tvärt
slut i april, då toppunkten i kursnivån i Newyork nåddes. I början av maj
försämrades situationen hastigt, den 3 maj och den 16 och iS juni voro svarta
dagar av första ordningen, erinrande om sammanstörtandet på hösten 1929. Som
exempel på kursernas starka svängningar kan anföras, att Anaconda Copper, som
den 5 april var uppe i 78 efter att ha börjat året i 75, den 18 juni föll till 46%
för att sluta året i 30. General Motors startade i 40}^, var i början av april uppe
i 50^8, föll den nämnda junidagen till 40 och slutade året i SSH- För U. S. Steel
voro motsvarande noteringar 171, 196^, i juni 158% och vid årsslutet
139^-Kreuger & Tolls debentures började det nya året i 24, steg i början av april till
32^, föll sagda dag i juni till 26% och slutade i 225^. Av 50 ledande börspapper
var det endast 2 som i slutet av oktober 1930 visade högre kurs än ett år tidigare,
alla de övriga hade fallit och fallit kraftigt.
Det var förvissningen om, att den lilla uppgången i konjunkturerna på
vårsidan endast var en temporär företeelse, som framkallade vändningen i april på
fondbörsen, och missmodet ökades i samma mån som tiden gick och läget
förvärrades. Det var tydligen ej fråga om enbart följderna efter en överspekulation
på fondbörsen under 1929 utan om en hela världen omfattande depression, som
gjorde sitt förlamande inflytande känt över allt. Realisationerna på
Newyorkbörsen inverkade naturligtvis på världens andra fondmarknader och medförde
där en året ut rådande svag och fallande tendens.
Av ojämförligt större vikt voro de oerhördt starka prisfallen på ledande
råvaror, varigenom dessas priser bragtes ned i eller under förkrigsnivån. Enligt
269.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
