Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av redaktör Ernst Klarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
särskilt sedan flera länder svarat med tullförhöjningar. Exporten minskades
starkast på Sydamerika, Kanada, Asien och Australien, i mindre grad på Europa.
För finansåret 1/7 1929—30/6 1930 uppgick exportvärdet till 4,684 mill. dollar
och importvärdet till 4,292 mill., vilket betydde en nedgång med resp. 12,6 och
10,3 procent.
För England blev 1930 ett svart år, från vilket engelsmännen vid årsskiftet
förklarade sig skiljas utan saknad. Arbetareregeringen visade sig maktlös, då det
gällde att infria sitt förut frejdigt avgivna löfte att lösa arbetslöshetsproblemet,
vilket i stället under årets lopp förvärrades. Prisfallen i England voro så häftiga,
att Statist redan under första kvartalet anm.ärkte, att grosshandelsindex började
närma sig det indextal på 100, som sattes för åren 1867—77, och vid årsslutet
visade det sig, att Economists generalindex för grosshandelsprisen under
december gått under förkrigsnivån, i det att indextalet var 98,7 om 1913 års nivå
sattes i 100.
Pundet låg hela året mycket svagt till, och guld ut strömning ägde rum till både
Schweiz, Tyskland och i synnerhet Frankrike, vars centralbank ökade sin
guldkassa med över 11 milliarder franc från 42,4 milliarder vid årets början till 53,7
vid dess slut, huvudsakligast på Londonmarknadens bekostnad. Då Frankrike
förut hållit enorma tillgodohavanden på kort sikt i utlandet, kunde dessa
hemtagas i form av guld utan ätt francvalutan försämrades eller pundet gick upp.
Det var särskilt under det sista kvartalet 1930 efter Hitlers uppträdande i
Tyskland och efter Oustrickraschen, sedan den franska allmänheten börjat visa sin
misstro till bankerna och i stor utsträckning taga ut insatta medel, som
Frankrike återförde sina utlandskapital till hemlandet.
Den politiska oron och misstron i Europa och Amerika var en kraftigt
bidragande orsak till den starka ekonomiska depressionen. Annars var
penningtillgången i de stora finanscentra riklig för kortfristiga lån hela året och ökades
i samma mån som produktion och handel avtogo. Härav följde, att billiga
räntesatser rådde överallt. Vid årets början höll London 5%, Newyork och Stockholm
4^, Paris 3, Amsterdam 4 och Geneve 3^%. I flera etapper sänkte de ledande
bankerna, särskilt under månaderna februari, mars, april och maj sina räntor,
så att vid årsslutet Newyork var nere i 2%, London och Amsterdam i 3, Paris
och Geneve och Stockholm 3^4%. Tendensen var vid årsslutet alltjämt
vikande.
England fick under året oavbrutet påminnelser om att dess konkurrenskraft i
utlandet försvagats, och kraftiga åtgärder påyrkades av flera till utlandet sända
engelska kommissioner, som framhöllo, att landets produktions-,
organisations-och försäljningsmetoder voro gammalmodiga och hela det ekonomiska systemet
stelt och oelastiskt. Själva prinsen av Wales höll väckelsetal i samma anda till
sina landsmän. På våren inrättades Bankers Industrial Development Co. med
ett kapital på 6 mill. pund med Englands banks chef som ordförande för att
hjälpa industrien vid rationalisering av större företag.
Mot slutet av året började Frankrike, som förut stått i en privilegierad klass
för sig med god sysselsättning för sina arbetare och höga produktionssiffror,
att också få känning av den allmänna affärsdepressionen. Handelsbalansen
försämrades, så att den för 11 manader visade ett importöverskott pa 8,400 milli-
271.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
