- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Åttonde årgången (händelserna 1930) /
282

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska världshändelser 1930. Av fil. dr Verner Söderberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

processen mot de åtta professorer och ingenjörer, som skulle ha organiserat
sabo-tering av femårsplanen och med diverse västerländska, till namnet för den
ryska allmänheten välbekanta sovjet fiender (Poincaré, Briand, Churchill m. fl.)

1 detalj förhandlat om den stora invasionens planerande. Att ett par av dessa
förhandlingars emigrantryska förmedlare i Paris befunnos ha dött och begravts
redan 3—4 år, innan de enligt anklagelseakten skulle ha trätt i aktion, påverkade
ej processens gång. Man insatte helt enkelt ett par nya namn, och de åtalades
bekännelseiver mattades ej genom namnombytet. I övrigt är från Sovjetryssland
under året endast att anteckna, att Stalin trots tidvis rätt besvärlig opposition
på sistone lyckades fullständigt hävda sin maktställning och att »femårsplanens
genomförande inom fyra år» alltjämt var regeringens lösen. Dess främsta
utrikespolitiska framgång under året var tillkomsten av ett handelsfördrag med
England. För övrigt fortgick de ryska ombudens intensiva deltagande i
förberedelserna för den stora internationella nedrustningskonferensen jämsides med
publicerandet av officiella redogörelser för den röda arméns raska förstärkning och
den revolutionärt militära andans alltjämt ökade insteg bland industriarbetarna.

Frankrike genomgick under 1930 två — eller, om man så vill, tre —
ministerkriser. Den första ministären Tardieu föll den 17 februari mitt under pågående
marinkonferens i London och när Tardieu av opasslighet var hindrad att själv
leda försvaret mot vänsteroppositionen. Hans efterträdare, radikalen Chautemps,
störtades en vecka senare vid sitt första möte med deputeradekammaren, och den

2 mars lyckades en ny ministär Tardieu, väsentligt mera högerfärgad än den
första, av samma kammare få ett med stor majoritet beviljat förtroendevotum.
Även dess ställning blev inom kort prekär, och i december avlöstes den, efter ett
misstroendevotum från senaten, av en radikal ministär Steeg, vars vänsterfärg
dock något dämpades genom närvaron därinom pa viktiga ministerposter av så
moderata politiker som Barthou, Chéron och Leygues. Gemensamt för dessa fyra
ministärer är, att de som utrikesminister (liksom de åtta närmast föregående!)
haft Briand, vilken sålunda i snart hela sex år i följd lett Frankrikes
utrikespolitik, ett rekord, som efter den stora revolutionen endast lär stå tillbaka för
Talleyrands, Guizots och Delcassés. De senare årens täta franska ministärskiften
förklaras enklast därmed, att deputeradekammaren ej företer någon fast och säker
majoritet. Den, som tillkom vid de senaste valen, vanns av Poincaré och kan
säkert sammanhållas endast av en man med hans stora och obestridda personliga
auktoritet. Senast fick ministären Steeg sitt förtroendevotum med endast 8 rösters
majoritet, fastän den av taktiska skäl temporärt stöddes av hela det
socialdemokratiska partiet.

I England hade ministären MacDonald under 1930 att kämpa med växande
svårigheter, och man räknade allmänt med parlamentsupplösning och nyval någon
gång på våren eller sommaren. För sin majoritet i underhuset var MacDonald
ju beroende av liberalt stöd, och »socialistisk politik» kunde han därför ej föra.
Detta ledde helt naturligt till missnöje och knot inom arbetarpartiets vänstra
flygelgrupp, som av ministären krävde åtminstone någon förberedelse till
förverkligande av gruppens lösensord »Socialism in our time». I stället fingo dessa
hetsporrar harmset bevittna, att en konservativ underhusledamot, lady Astor,
om Snowdens budgetförslag fällde totalomdömet »en ganska bra liberal budget».
Inom det liberala partiet åter kritiserades Lloyd George för att han skrämde bort

282.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:05:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1930/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free