Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1930. Av redaktör Ejnar Fors Bergström - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vellir upphetsade sig till handgriplig kränkning mot Danebrogen och där
nationalisternas lika hetsige som lyriske ledare, kungsbonden Joannes Patursson, av dessa
stridigheter föranleddes till några långtgående yttranden, som kanske mera gåvo
uttryck åt en tillfällig stämning än åt en verklig vilja till fullständig skilsmässa
från Danmark. Direkta överläggningar mellan Patursson och statsminister
Stau-ning senare på året ingåvo också förhoppningar om en utjämning.
Under året förlorade det redan förut obetydliga kommunistiska partiet en rad
av sina ledande män, vilka anmälde sitt inträde i det socialdemokratiska partiet.
De återstående utvecklade en alltmer egenartad aktivitet, bl. a. genom att störa
kyrkofriden med anföranden om arbetslösheten under pågående gudstjänst och
genom att låta en av de sina avlossa ett skarpladdat skrämskott i folketinget.
Året erbjöd dock icke någon god jordmån för dylika upptåg. Väl fick även
Danmark känna på det stora prisfallet — engrospriserna föllo sjutton procent
från november 1929 till november 1930 — och började också märka
konsekvenserna därav för näringarna, men i sin helhet var likväl 1930 ett gott år.
I all synnerhet fick lantbruket känna på ett starkt prisfall — i november hade
animalisica livsmedel och foderämnen fallit med respektive 24 och 32 procent
sedan november föregående år — men tack vare den omständigheten att de till
stor omfattning importerade foderämnena sjunkit i raskare tempo än de till stor
del exporterade animaliska livsmedlen, stod sig dock jordbruket
anmärkningsvärt väl. I själva verket torde jordbruket till och med ha erhållit större inkomst
av mjölkkreatur och svin än under 1929. Under årets sista hälft förvärrades
emellertid förhållandena avsevärt och man fick anledning att tala om
jordbrukskris. Jordbrukssakkunniga väntade också att förräntningsprocenten under
räkenskapsåret 1930—31 skulle sjunka till i—2 procent, vilket kunde beräknas
medföra allvarliga konsekvenser, i synnerhet för skuldbelastade jordbruk.
Även för industrien gjorde sig den nedgående konjunkturen gällande först
under senare halvåret. Medan det första halvårets samtliga månader visade lägre
arbetslöshetsprocent än samma månader åren närmast förut, så visade det senare
halvårets månader med ett undantag högre arbetslöshetsprocent.
Byggnadsverksamheten fortgick i full omfattning och hela tillbakagången låg alltså inom den
egentliga industrien, framför allt inom Köpenhamnsindustrien, inom vilken
arbetslösheten i november var 15 procent mot 10,3 föregående år. Betraktat i sin
helhet var året dock tack vare den milda vintern och den i följd därav ringa
säsongarbetslösheten närmast bättre än sin föregångare.
Bortsett från spannmåls- och foderbranscherna, inom vilka prisfallet
förorsakat åtskilliga krascher, var 1930 otvivelaktigt ett rätt gott år för handeln, och
nedgången i handelsomsättningen var ringa jämförd med flertalet andra länders.
Sjöfarten led av fallande fraktsatser och reagerade genom att i växande
omfattning lägga upp tonnage. Vid utgången av november hade 34 fartyg på
136681 t. d. ,w. upplagts, men under året hade även tillkommit nybyggningar på
cirka 48,000 ton, därav 43,000 ton motordrivna fartyg.
En viss lättnad i driftskostnaderna erhöll näringslivet genom räntesänkningar,
men Nationalbankens sänkning av diskontot från till 3^ procent under årets
lopp satte dock icke starka spår i de räntesatser, näringslivet måste betala för
huvuddelen av sina lånebehov.
338.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
