Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1930. Av redaktör Ejnar Fors Bergström - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
års tukthus och chauffören Janné, som verkställt enleveringen, till i år och 6
månaders tukthus. Övriga inblandade erhöllo villkorlig dom. Under rättegången
framgick, att några generalstabsofficerare »för att gardera generalstabens rykte»
sökt undanröja komprometterande bevismaterial, en telegramremsa. Av allt att
döma voro dock generalstaben i stort och armén lojala. General Wallenius hade
måhända velat framkalla allmän förvirring för att därmed motivera en militär
diktatur, men han kom tvärtom att göra alla dem, som eftersträvade en återgång
till normala förhållanden, en mycket stor tjänst. Man hisnade inför laglöshetens
konsekvenser.
Den II november genomfördes så Lappolagstiftningen definitivt,
varvid samtliga 200 riksdagsmän voro närvarande. Från framstegspartiets sida
framhölls, att lagarna icke representerade den bästa tänkbara lösningen, men att
situationen var sådan, att man dock skulle rösta för antagande.
Finland hade nått en vändpunkt. I agrarernas, framstegspartiets och
svenskarnas huvudorgan framhölls, att folkrörelsen nu genomfört sina syften och att
det medborgerliga livet måste föras in i sina normala banor under en laglig
statsmakts ledning. »Vi ha», skrev Hufvudstadsbladet, »kommit ur krisen med
bibehållen aktning för och tilltro till vår demokratiska författning.»
Ännu vid årets slut var Lappo dock en faktor att räkna med, men dess
inflytande var icke längre så omfattande som ett halvår tidigare. Lappo höll på
att förvandlas till en partiorganisation i intim allians med de konservativa.
Överraskningar föreföllo visserligen icke alldeles uteslutna. Men landet förberedde sig
under vanliga former till presidentval, Svinhufvud var Lappos och de
konservativas, Ståhlberg var framstegspartiets och Kallio agrarernas kandidat.
För Finlands svenskar var 1930 en prövosam tid. Det svenska partiet hade
under föregående år alltmera sökt samverkan med vänstergrupperna för att trygga
en lojal tillämpning av bestämmelserna om svenskarnas och svenskans
likställdhet i den finska staten. De ställdes nu inför nödvändigheten av en omorientering,
vilken under de upprörda dagarna i årets mitt försvårades av ledningens stränga
fasthållande vid nedärvda svenska rättsprinciper. Efter hand framväxte en allt
starkare Lappovänlig falang, som även skaffade sig en egen organisation, och
partiet led av svåra inre motsättningar, vilka sannolikt icke kunde hävas, förrän
frågan om Lappo eller icke Lappo upphört att vara aktuell. Svenskarna
förlorade till yttermera visso tvenne mandat vid valet i oktober. Från Lapporörelsens
sida hade emellertid under året visats en omisskänlig önskan att i den nationella
solidaritetens namn avskriva all inre nationell kamp.
En politisk storm hade sopat fram över Finland, men den ingrep aldrig på
allvar i medborgarnas dagliga liv. All verksamhet fortgick ostörd, fabrikerna
arbetade. Av helt andra skäl blev året bekymmersamt för Finlands näringsliv.
Såväl export som import minskades på ett sätt, som nästan kunde betecknas som
katastrofalt — det var särskilt träexporten och träförädlingsindustrien som
drabbades. Arbetslöshetssiffrorna blevo bekymmersamma. Vid sidan av den politiska
krisen och oberoende av densamma verkade en djupgående ekonomisk kris.
350.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
