Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Krisåret 1931. Av redaktör Ernst Klarin
- Lånekonverteringar, emissionsverksamhet och fondbörs
- Utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| | Högst: | Lägst: | Sista: |
| Kreuger & Toll A | 500 | 103 | | 120 |
| » » B | 499 | 98 | | 120 |
| » » Debentures | 514 | 115 | :50 | 130 |
| Tändstickor A | 249 | 83 | | 88 |
| » B | 248 | 81 | :50 | 88 | :50 |
| Kullager A | 195 | 103 | | 110 |
| » B | 195 | 105 | | 110 |
| Separator A | 107 | 42 | | 49 |
| » B | 106 | 40 | | 49 |
| Elektrolux A | 129 | 74 | | 80 |
| » B | 128 | 70 | | 80 |
| Grängesberg | 245 | 100 | | 106 |
| Investor | 530 | 288 | | 350 |
Utlandet.
Året ingick utan de annars i engelsk och amerikansk press så vanliga
fanfarerna och optimistiska skönmålningarna vid nyåret. Man hade under 1930
gjort dystra erfarenheter av den ekonomiska depressionens verkningar. Stora
råvarulager pressade ned prisen till en nivå, som man förut icke kunnat
drömma om och som medförde direkt förlust för producenterna; varu-, aktie- och
obligationskursernas fall hade ruinerat massor av människor, varjämte den
restriktiva tullpolitiken och de politiska motsättningarna ytterligare försvårade
situationen, vars innebörd klart belystes av en ständigt växande arbetslöshet.
Även Förenta staterna, som förut hade trott sig kunna i stort sett undgå detta
svåra europeiska kräftsår, sågo de arbetslösas skaror ökas. Vid årets ingång
beräknades de arbetslösas antal i sagda land till mellan 5 och 7 mill., i Tyskland
till 4,36 mill. och i England till 2,5 mill., siffror som talade sitt tysta, dystra
språk. Dessvärre voro utsikterna till en snar förbättring ganska små. I Förenta
staterna hade man svårt att släppa sin optimism beträffande landets särställning
i finansiellt och ekonomiskt hänseende, och förhoppningar uttalades, att
omslaget till bättre konjunkturer skulle komma på vårsidan. Från flera håll
varnades dock för att invagga sig i dylika förväntningar, och i stället spådde
pessimisterna både där och i Europa, att 1931 skulle bli ett ännu svårare år än sin
föregångare. Knappast någon av dessa pessimistiska spåmän hade väl trott, att
förutsägelserna så rikligen skulle uppfyllas.
Redan strax på nyåret rörde en av Englands ledande bankmän, chefen för
Barclays bank Fr. Goodenough, vid den djupaste roten till hela krisen. Denna
hade framkallats, sade han, ej blott av överdriven produktion, restriktiva tullar
och felaktig guldpolitik utan också av de stora skadeståndsbetalningar, som
pålagts de besegrade staterna och som fullständigt bragte det internationella
ekonomiska systemet ur jämvikt. Han frågade helt öppenhjärtigt, varför de rika
Förenta staterna ej kunde uppträda lika generöst som England, då detta land
år 1922 strök ett streck över krigsfordringar på 2,550 mill. pund. Om Förenta
staterna på samma sätt annullerade sina motsvarande fordringar på 2,400 mill.
pund, skulle världen komma att te sig helt annorlunda. En snabb återhämtning
och ökad handelsomsättning över hela världen skulle bli följden. Ordföranden i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:05:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1931/0142.html
