- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Nionde årgången (händelserna 1931) /
256

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1931 - Carl Bildt - Jacob Hägg - Tor Hedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ledamot av skiljedomstolen därstädes. Till fil. hedersdoktor kallades han 1899 av
universitetet i Uppsala.

Friherre Carl Bildts mångsidiga bildning framträdde även i hans författarskap.
Framför allt dokumenterade han sig som en framstående forskare i drottning Kristinas historia,
där han ägnade djupgående studier åt perioden efter tronavsägelsen och framlade en rad
betydande och europeiskt uppmärksammade arbeten, vilkas värde ytterligare höjes av det
eleganta framställningssättet. När Bildt år 1901 invaldes i Svenska akademien som
efterträdare till Hans Forssell, hälsades han av biskop Billing, som särskilt framhöll den trohet,
varmed han i ItaUen spanat efter och tagit vara på icke blott stora svenska minnen utan
även små sådana märken. Som akademiker kunde han föga deltaga i arbetet, men kan
likväl säps här ha fortsatt en gustaviansk tradition, ty i hans person uppehölls den
kulturella förbindelse mellan Sverige och Italien, som grundlades genom Gustav III :s resa 1783.

I Svenska Dagbladets nekrolog över den bortgångne hette det:

Både till kallelse och uppfostran föreföll han i sällsynt grad skickad för den bana han
valt, särskilt enligt den gamla diplomatskolans fordringar. Han ägde stor formell begåvning
men även m.odet att klart och klokt göra sin mening gällande.

Jacob Hägg

l^n av den svenska flottans främsta män under sin tid, skaparen av militärlederna i våra
skärgårdar och den outtröttlige beskärmaren av flottans minnen, f. d. konteramiralen
Jacob Hägg avled den 15 april, nära^ 92 år gammal.

Han var född på Gotland, blev sekundlöjtnant vid flottan 1863 och avancerade efterhand
till konteramiral 1899. Under åren 1874—84 tjänstgjorde han vid Sjökarteverket och
nedlade under de årligen återkommande sjömätningarna ett banbrytande arbete. Framför allt
minnesvärd är hans insats i Sveriges försvar genom skärgårdarnas »militärleder», vilka i
hög grad ökade flottans stridsvärde. Under åren 1884—90 var han lärare och kadettofficer
vid sjökrigsskolan och åren 1890—95 chef för samma skola. Härefter beklädde han
befattningen såsom varvschef i Stockholm och tjänstgjorde åren 1900—04 såsom
stationsbefälhavare och befälhavande amiral i Karlskrona. Sistnämnda år avgick han ur aktiv tjänst efter
uppnådd pensionsålder.

Jacob Hägg blev under sina varje år från år 1858 till 1896 återkommande sjöfärder en
förtrogen vän och beundrande åskådare av havet. Sina medfödda konstnärliga anlag
utvecklade han genom en vittomfattande och allt fullödigare produktion av teckningar, gravyrer
och oljemålningar, berörande främst marina motiv. Bland hans större arbeten märkas
»Slaget vid Reval 1790» samt »Kustflottan I905>, och mest känd av hans etsningar är utan
tvivel hans vackra bild av linjeskeppet Gustaf III. Hans många tavlor över gamla tiders
örlogsfartyg kunna väntas bli av allra största värde för den marin-arkeologiska forskningen.
Han var intill de sista åren outtröttligt verksam för bevarandet av flottans minnen och den
poetiska fläkten från segelfartygens dagar. FÖr den stora allmänheten gjorde han sig utom
som konstnär mest känd som ivrare för den svenska flaggans rätta form och färg samt
för ett marinmuseum på Kastellholmen. Efter unionsupplösningen 1905 var det hans åsikt,
som segrade i fråga om vår flaggas utseende. Flottans rika modellsamlingar lågo den
gamle amiralen varmt om hjärtat, han verkade kraftigt för deras trogna iståndsättande,
och såsom mål för sina strävanden på detta område såg han upprättandet av ett svenskt
marinmuseum.

Tor Hedberg.

Svenska akademien förlorade ännu en ledamot — den fjärde under året — då författaren
dr Tor Hedberg den 13 juli avled i Stockholm. Svensk litteratur och teater miste med
honom en märkesman sedan flera decennier.

Tor Hedberg var född 1862 och ägnade sig efter avlagd fil. kandidatexamen liksom sin
fader, Frans Hedberg, åt litterära värv. Han debuterade redan 1884 med noveller, präg-

256

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:05:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1931/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free