Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1932 års kyrkomöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
års kyrkomöte.
Kyrkomötet sammanträdde den 13 augusti under ordförandeskap av den nye
ärkebiskopen Erling Eidem. Vice ordförande var biskop O. Bergqvist, Luleå.
Kyrkomötet samlades på av k., m :t utfärdad kallelse, närmast för att behandla det av
årets riksdag antagna lagförslaget till ny ecklesiastik boställsordning, vilket krävde
kyrkomötets sanktion för att få gällande kraft. Förslaget framlades av regeringen i den form,
vari riksdagen antagit det (se Riksdagen 1932), och kyrkomötet biföll det utan votering.
Den enda egentliga oppositionen kom från den förste socialdemokratiske medlemmen av
kyrkomötet, redaktör A. Engberg, vilken yrkade avslag, emedan han ansåg förslaget
skadligt för de kyrkliga egendomarnas skötsel, främst skogarnas. De flesta talarna i den
vidlyftiga debatten framhöllo däremot förslagets förtjänster i olika avseenden, och
ecklesiastikministern förklarade, att detsamma åsyftade det allmännas bästa och ej kyrkans egen
vinning. Vidare biföll mötet regeringens förslag till ny ordning för klockarboställena,
förslaget till lag om byggnadslån ur kyrkofonden samt om lättnader i villkoren för
arrenda-torer av prästboställen. I strid mot utskottets mening beslöt mötet utredning om bidrag åt
sådana kommuner, som inrättat s. k. icke nödvändiga prästtjänster, vilka församlingarna nu
själva få bekosta. Beslutet fattades med 35 röster mot 19.
Med anledning av motion av hr Göransson m. fl. beslöt mötet anhålla, att k. m :t ville
för kyrkomötet snarast möjligt framlägga förslag om upprättande i lämpUg omfattning av
ett Stockholms stift och ett Kalmar stift. Förslaget rönte dock rätt starkt motstånd, främst
från en del lekmän, vilka ansågo det lönlöst att i dessa tryckta tider begära upprättandet
av två nya stift. Därtill kom, att Blekinge län protesterade mot att inkorporeras i det
föreslagna nya Kalmar stift. Å andra sidan framhölls, att den försyndelse, vilken begicks då
Kalmar stift indrogs, måste sonas, samt att Växjö stift var alldeles för stort. Mötets beslut
fattades med 42 röster mot 8, som avgåvos för avslag.
Med anledning av biskop Aurelius motion om ett utlandskontrakt och pastor primarius
Widners om ett utlandsstift beslöt mötet att hos k. m :t anhålla, att k. m :t måtte i
samband med fortsatt utredning av stiftsregleringen överväga frågan om inrättandet av en
särskild, enhetlig organisation för allt kyrkligt utlandsarbete.
Åtgöranden begärdes för inrättandet av en särskild styrelse för svenska kyrkans arbete
bland sjömän och andra svenskar i utlandet, vilka icke tillhöra utländska svenska
församlingar med av k. m :t godkänd kyrkoordning.
Vinjettbilden: Kyrkomötets ledamöter tåga från riksdagshuset till gudstjänsten i Storkyrkan; i
främsta ledet fr. v. ses ärkebiskop Eidem, ecklesiastikminister Stadener och biskop Bergqvist, bakom
dem biskoparna Billing, Rundgren och Aurelius m. fl.
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
