Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreugerkraschen 1932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
""’"II mil,
Ky^eiigerhommissionens under året avgivna
rapporter, uppställda i rad (till jämförelse
Sveriges rikes lag längst till höger).
kenskaper samt anlitades även vid
vissa tillfällen såsom stöd för Kreugers
muntliga uppgifter.
Det utröntes ganska snart, att
bedrägerier, andra olagligheter och
svindelar-tade förfaranden tagit sin början inom
koncernen sannolikt långt innan krisen
utbrutit 1929. Flerdubbla bokslut,
diverse s. k. suspenskonton, luftchecker
o. s. v. framdrogos under
polisutredningen, som även blottade situationer och
detaljer med fullkomligt
kriminalromantisk anstrykning.
En efter annan dömdes de åtalade s. k.
Kreugermännen till kortare eller längre
tids straffarbete för trolöshet mot huvudman m. m. samt ålades att utgiva
skadestånd, vilka i vissa fall fastställdes till enorma belopp.
Dödsbodelägarna efter Ivar Kreuger uppdrogo i slutet av mars åt advokaten
Eliel Löfgren, som med sig adjungerade advokaten Erik Lidforss m. fl., att med
vidsträckt fullmakt omhändertaga stärbhusets angelägenheter i in- och utland.
Vid Skandinaviska kreditaktiebolagets ordinarie stämma den 8 april beviljades
styrelsen utan votering ansvarsfrihet och återvaldes, sedan bankdirektör O.
Ryd-beck avgått ur densamma såsom huvudsakligen ansvarig för bankens
transaktioner med a.-b. Kreuger & Toll, vars styrelse han ävenledes tillhört.
Utom Skandinavbanken blevo även Uplandsbanken, östgötabanken och
Vim-merby sparbank lidande på Kreugerkraschen. Härför redogöres i artikeln
Ekonomisk översikt 1932.
Riksbankens förhållande till de Kreugerkoncernen beviljade krediterna
ägnades en ingående granskning i samband med riksdagens behandling av
bankoutskottets dechargebetänkande den 7 maj. Härvid upplystes bl. a., att
riksbanksfullmäktige den 23 februari 1932 i statsminister C. G. Ekmans närvaro beslutit
deltaga i en kredit till Tändsticksbolaget å tillhopa 16,680,000 kr., vilken summa
ögonblickligen erfordrats för utanordnande till amerikanska banker, såvida icke
nämnda bolag samt Kreuger & Toll skulle nödgas inställa betalningarna.
Fullmäktige hade därefter anmodat Kreuger att för utredning av koncernens
ställning resa hem från Amerika, och det var under denna hemresa som han
berövade sig livet. Hela det av riksbanken Kreugerkoncernen tillhandahållna
kreditbeloppet angavs till 158 mill. kr., varav 146 utnyttjats. Den mest
anmärkningsvärda krediten, 75 mill. kr., beviljades i maj 1931 strax efter offentliggörandet av
Kreuger & Tolls styrelseberättelse, där det föreslogs en utdelning med 30 proc. på
aktier och debentures eller 64,5 mill. kr. Utskottet riktade i flera avseenden
klander mot fullmäktiges behandling av dessa kreditärenden, och kritiken
underströks kraftigt under debatten, särskilt av talarna från högersidan. Riksdagen
som sådan lämnade dock riksbanksledningen utan anmärkning.
De av a.-b. Kreuger & Toll anmodade utredningsmännen publicerade den 21
maj en slutlig, summarisk redogörelse för resultatet av sina undersökningar.
Ehuru då ännu den rätta placeringen av åtskilliga tillgångar var oviss, kunde det
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
