Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annus Medicus 1932. Av professor T. Thunherg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annus MedÅcus igs2.
Av professor TORSTEN THUNBERG.
Status epidemicus.
Vi börja, såsom sedvanligt, denna översikt med några sifferuppgifter rörande
de viktigare epidemiska sjukdomarnas frekvens i vårt land under 1932,
varvid vi, på grund av att det erforderliga siffermaterialet ännu ej i sin helhet är
tillgängligt, måste utesluta årets sista kvartal. För jämförelses skull medtagas dels
värdena för åren 1928—1931, dels, för belysning av utvecklingen under en något
längre period, motsvarande siffror för år 1922.
(Vi-Vxo)
1922 1928 1929 1930 1931 1932
Smittkoppor .................. — — — — — 10
Difteri ........................ 6,610 2,734 2,857 4,695 2,558 1,229
Skarlakansfeber .............. 10,718 6,149 9,429 8,932 5,893 3,525
Tyfus och paratyfus .......... 896 444 602 576 378 512
Epidem. hjärhinneinflammation 79 131 113 80 59 45
Barnförlamning .............. 112 385 1,298 326 107 452
Undulantfeber ................ — — 128 105 128 89
Sömnsjuka ................... 192 344 153 109 71 55
Rödsot ....................... 40 60 97 128 624 922
En granskning av de ovan angivna siffrorna visar, att året ur epidemiologisk
synpunkt i stort sett får betraktas såsom ganska gynnsamt. Dock hade vi att
dragas med ett i förhållande till de två föregående åren relativt stort antal fall
av barnförlamning. Även rödsoten framträdde med förvånansvärt många falL
Det märkligaste ur epidemiologisk synpunkt är emellertid den påhälsning, som
smittkopporna gjorde i vårt land, närmare preciserat i Malmö.
Smittkopporna och vaccinationsfrågan.
Den 10 dec. 1931 återkom till Malmö efter en tids vistelse i Ryssland en svensk
murare. Vid återkomsten var han frisk men insjuknade den 14 december i vad
som ansågs vara någon förkylning och låg till sängs ett par dagar. Den 19
december iakttog han emellertid ett utslag i ansiktet, på ryggen och händerna, ett
utslag, som dock snart försvann. Hans enda barn, en 4 månader gammal flicka,
insjuknade emellertid 7 januari 1932 i feber. Fyra dagar efteråt fick hon ett
röd-fläckigt utslag i ansiktet och på armarna, vilket efter några dagar fick
karaktären av blåsor. Flickan fördes den 14 januari till en poliklinik, där hon en
halvtimme fick vänta i ett fullpackat väntrum, innan hon infördes till överläkaren.
Nu ställdes diagnosen smittkoppor, och flickan sändes över till epidemisjukhuset.
Koppsmitta hade alltså införts till Malmö. Åtgärder för att hindra uppkomsten
av en epidemi vidtogos genast.
Att uppspåra, vaccinera och isolera de personer, med vilka det sjuka barnet i
sitt hem haft beröring, lyckades relativt lätt. Däremot mötte det svårigheter att
vidtaga liknande effektiva åtgärder mot de 18 personer, som i barnsjukhusets
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
