Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annus Medicus 1932. Av professor T. Thunherg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den karta över de platser i vårt land, där tularemifall hittills iakttagits, vilken
karta uppgjorts av professor Kling för Internationella hälsovårdsbyråns
vårsam-manträde i Paris 1932. Som av kartan framgår, ha de flesta svenska fallen
iakttagits i Bergslagen.
Arets Nobelpristagare.
Ärets Nobelpris i fysiologi och medicin fördelades lika mellan den 71-årige,
ärekrönte sir Charles Sherrington, professor i fysiologi vid Oxfords universitet,
f. d. president för Royal Society, hedersdoktor vid 17 universitet, och hans blott
43-årige kollega, professor E. D. Adrian, forskningsprofessor vid Royal Society
och lärare i fysiologi vid Cambridges universitet. Priset tilldelades dem för deras
arbete om neuronet.
Neuronet, det är enheten i nervsystemet. Det är en cell, som har specialiserat
sig på en även hos andra celler, låt vara i mindre utbildad form, förekommande
förmåga, retlednings förmågan, vilken neuronet drivit till hög fulländning. Denna
dess utspecialisering har tryckt sin prägel på dess byggnad och utseende.
Anatomiskt visar den alltså skilda utskott, dels de s. k. dendriterna, bildande liksom
fångstarmar för mottagande av tillförda impulser, dels ett särskilt slags utskott,
nervtrådsutskottet eller neuriten, ofta ända till meterlångt och avsett att
överföra den av nervcellen mottagna impulsen på något av kroppens organ.
Det är nu sedan lång tid tillbaka känt, att fortledandet av en nervimpuls i en
nervtråd är åtföljt av elektriska fenomen i densamma. Det är liksom om en
elektrisk »stötvåg» gick fram i nerven. Och i själva verket är denna elektriska
stöt-våg den enda mer lätt studerade yttringen av nervens verksamhet. Med
utbildandet av den moderna radiotekniken ha nya möjligheter skapats för att påvisa och
registrera dessa nervtrådens elektriska fenomen.
På detta område har Adrian utfört ett särdeles förtjänstfullt arbete. Av
särskild betydelse är, att han med sin förfinade metodik lyckats studera de elektriska
impulserna i en enstaka, isolerad nervtråd, medan förut härför krävdes grövre
nervstammar, vilket komplicerade tydningen. Av intresse är, vad Adrian påvisat,
nämligen att olika stark påverkan från nervens sida på det med nerven förenade
organet ej sammanhänger med olika starka impulser hos nervtråden utan med en
olika frekvens av lika starka impulser. I Adrians undersökningar ha deltagit
åtskilliga yngre forskare, bland andra den unge svenske fysiologen Zotterman i
Stockholm.
Sherringtons undersökningar påbörjades för nu snart 50 år sedan, i början på
80-talet, vid vilken tid han var lärjunge hos den betydande tyske nervfysiologen
Goltz. Medan Adrians undersökningar mer kunna anses hänföra sig till det
individuella neuronets egenskaper, ha Sherringtons undersökningar framför allt
åsyftat att klargöra samspelet mellan de olika neuronerna. Neuronerna äro så
grupperade i förhållande till varandra, att en impuls från det ena neuronet kan ledas
över på ett eller flera andra. Kroppens ändamålsenliga reaktioner, allt vårt
handlande överhuvudtaget, kräva nu, att dessa nervimpulser överledas med den rätta
styrkan, i det rätta ögonblicket och med den rätta tidsföljden på de olika vägar,
som stå öppna för dem. Härvidlag spela in ändringar i de olika neuronernas
tillgänglighet för de retningar, som träffa dem. Man påträffar hos neuronerna
ibland en ökad retbarhet och ibland en minskad sådan, en »hämning».
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
