- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tionde årgången (händelserna 1932) /
138

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett märkesår i fysikens historia. Av Ansgar Roth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att kombinera koronografen med en s. k. spektroheliograf, som gav en bild av
solens strålgloria i ljuset av en enda linje, t. ex. koronans gröna emissionslinje.

Koronalinjernås ursprung är fortfarande obekant. De nya försök som gjorts
att identifiera dem med linjer, tillhörande neutralt syre, ha icke givit något säkert
resultat. — Mera tillförlitlig var den vid Mount Wilson-observatoriet gjorda
upptäckten, att planeten Venus’ atmosfär visar spår av kolsyra. Upptäckten var
märklig därigenom, att man förut icke kunnat med säkerhet finna några
avvikelser mellan solens spektrum och det reflekterade solljus, som återsändes till oss
från planeten. Förekomsten av kolsyra är ett nödvändigt villkor för organiskt liv
på planeten. Men det finns många andra förutsättningar, som också måste vara
uppfyllda för att levande varelser skola kunna ha sin boplats på Venus. — En
tysk astronom ansåg sig ha konstaterat, att absorptionsbanden i planeten J u p
i-t e r s spektrum alstras av ammoniak, metan och andra kolväten. Dessa ämnen
kunna bildas vid förruttnelse eller förmultning av organiska kroppar. Starka skäl
tala emellertid emot tillvaron av liv på Jupiter och de övriga stora yttre
planeterna, vilka enligt nyare mätningar ha mycket låg temperatur, hundra eller
tvåhundra grader under vattnets fryspunkt.

Från stellarastronomiens omätligt vidsträckta forskningsfält kan nämnas en
märklig upptäckt av en svensk fysiker, dr Bengt Edlén vid prof. Siegbahns
laboratorium i Uppsala, som fann att de ytterst heta, vitglödande stjärnorna av den
s. k. Wolf-Rayet-typen visa spektrallinjer, tillhörande kolets, syrets och kvävets
»gnistspektra» av högre ordning. De i stjärnljuset förekommande linjerna, vilkas
ursprung förut var obekant, identifierades med spektrallinjer från atomer, som
berövats två eller flera elektroner med hjälp av röntgenlaboratoriets nya
apparater i vilka en spänning av ända till 400,000 volt kan erhållas. Ett lysande
exempel på betydelsen av ett intimt samarbete mellan två skenbart så vitt skilda
grenar av den fysikaliska forskningen som stellarastronomien och
röntgenspek-troskopien, av vilka den förra har stjärnornas, den senare elektronernas värld
till sitt studiefält!

138

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:04:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1932/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free