- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tionde årgången (händelserna 1932) /
151

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlivet i Sverige 1932. Måleri och skulptur. Av Karl Asplund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sveriges allmänna konstförenings
juhi-leumsmedalj 1932.

•att iakttaga, hur det inte kom till någon riktig
katastrof på det arbetsområde, som kallas det
konstnärliga skapandet.

Visserligen fingo vi att räkna med nya,
trängre förhållanden för konsten, visserligen
var en stödaktion, som den staten företog i
samband med Riksförbundet för bildande
konst, endast en droppe i havet, om man
tänkte sig att konsten skulle kunna hållas vid
ett blomstrande liv under svåra tider. Men
det arbetades alltjämt med hopp och mod -—
bara av alltför många — och året kunde inte
bara i konstkrönikan inregistrera nyheter som
den abstrakta moderna konstens,
surrealismens, segertåg på utställningarna och —
sä-ges det — i den allra yngsta generationens
hjärtan, utan också några glädjande insatser,
goda verk och utställningar att peka på med stolthet.

För att börja med mera officiella händelser firade Sveriges allmänna
konstförening sitt hundraårsjubileum med en utställning i Liljevalchs konsthall, som
huvudsakligen var inriktad på att draga fram mindre kända betydande saker av
svenskt måleri från den tid, varunder föreningen verkat. Konstföreningen kunde
vid hundraårsåldern glädja sig åt en stor framgång och popularitet. Dess egen
årsutställning i Konstakademien i oktober var en av de bästa, som hållits på
senare år, ehuru tack vare utrymmesförhållandena mera begränsad än förr. Mera
delade meningar rådde om det urval av modern svensk konst, som det
nyssnämnda Riksförbundet köpt in för statens räkning och som var avsett att efter
en vandringsutställning genom landet införlivas med landsortsmuseer och
offentliga byggnader landet runt. Som en demonstration mot Riksförbundets urval
ordnades en mindre opponentutställning i det nybyggda »Arsenalspalatset», men
denna blev tack vare ett alltför snabbt och tillfälligt urval en händelse, som
gick tämligen spårlöst förbi.

Som vanligt var diskussionen om konstens livsfrågor livlig under året.
Diskussionsvis dryftade åtskilliga sammanslutningar frågan om en allmän fri
konst-salong efter mönster av Salon des Indépendants i Paris, och idén syntes ha väckt
sympati — detta trots att den »allmänna» utställningen i Konsthallen i mars icke
gjorde något gott intryck annat än genom enstaka prestationer. De ständiga
tävlingarna om offentliga konstnärliga uppgifter ådrogo sig däremot i påfallande
grad konstnärernas misstroende, ehuru förslag i massa ständigt strömma in till
dem. Som ett kokett bon mot från 1932 kan antecknas det gängse uttrycket, att
första priset i konstnärstävlan är en olycka — då blir verket aldrig utfört.

Bror Hjorths förslag till fontänskulptur på Nytorget å Söder, som redan 1931
vunnit första pris i tävlingen om platsens förskönande, fann ej nåd för
stads-lullmäktiges ögon. I tävlingen om ett Andrée-epitafium i Stadshuset samma år
hade Stig Blomberg segrat, men stadshusdelegerade förordade icke desto mindre
ett annat förslag. Blomberg, som gjorde sig alltmera bemärkt som en djärv
och idérik skulptör, väckte även uppmärksamhet i Bonniernämndens tävlan om

151

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:04:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1932/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free