- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tionde årgången (händelserna 1932) /
158

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teatern 1932. Av Anders Österling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i ljust minne, ett stycke god och glad teater, som fick levande färger genom
Carl Barcklind, Karin Swanström, Inga Tidblad, Edvin Adolphson och Rune
Carlsten.

Gösta Ekman-företagets positiva insats på tre skilda scener motsvarade
knappast de utmanande reklamfanfarerna vid starten, hur mycket man än måste
beundra ledarens egen fenomenala energi. Undret vid Verdun kunde icke vid
framförandet i Konserthuset ge den oemotståndliga suggestion, som avsågs,
något som tillräckligt kan förklaras av den mer anspråksfulla än rimliga och
dessutom rätt klumpigt utförda grundidén. Gösta Ekmans lysande spel skänkte
intresse åt Den förste Bernadotte, ett annars litet för snabbt och löst utkastat
krönikespel av Herbert Grewenius. En verklig insats blev i stället framförandet
av Ragnar Josephsons fina komedi Kanske en diktare på Vasateatern; Ekmans
konst visade här sin mest benådade känslighet i rockvaktmästarens tragikomiskt
rörande skepnad. Vid en lyckad repris på Hjalmar Bergmans Patrasket firade
skådespelaren sitt 25-årsjubileum under festliga former och med sällspord
anslutning från både publik och kritik.

De båda mindre komediscenerna, Blanche och Komediteatern, gjorde var för
sig enstaka intressantare grepp. Den förra lyckades bland annat visa, att
Henning Bergers Syndafloden är en spelbar och alldeles icke antikverad sak;
Chi-kagostyckets beska, rivande impressionism serverades i det rätta tempot med
goda figurstudier av Esther Roeck Hansen, Sture Baude och andra.
Hotellrummet, ett prov på den nyare franska dramatiken, fängslade likaledes med
några intensivt spelade vardagsscener, som helhet en av truppens mest
anmärkningsvärda prestationer under året. Komediteatern vann, vid sidan av lättare
program i den behagligt eleganta stilen, även en hedersam seger med Kaj
Munks omtalade religiösa problempjäs Ordet, som här fick ett alldeles först-

158

T. v. Gabriel Alw i »Clavigo»,
i mitten: Georg
Bliehing-herg (t. h.) och Carl
Barek-lind i »Guds gröna ängar»,
t. 11.: Anders Henrikson och
Sven Bergvall i »Den heliga
familjen», alla på
Dramatiska teatern.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 20:45:31 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1932/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free