Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1932. Av redaktör Ernst Klarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommit en ny och besvikelsen var allmän. Endast från Tyskland och i någon
mån Österrike kommo vid årsslutet underrättelser om, att en viss ljusning kunde
skönjas, annars såg det överallt svart ut.
Och det kunde knappast vara annorlunda. Den ekonomiska depressionen
övergick alltmera till att bli en politiskt betonad kris i så måtto, att det blev tydligt,
att de politiska meningsskiljaktigheterna och osämjan mellan folken spelade
huvudrollen även för den ekonomiska utvecklingen. Så småningom försiggick i
all tysthet en utjämning på det ekonomiska området, i det att minskningen i
produktion och konsumtion beredde väg för ett ökat behov av varor, som skulle
ha kunnat utlösa början till en allmän förbättring, om icke den av den politiska
spänningen förorsakade oron och bristen på förtroende hade förkvävt den späda
plantan. Avgörandet av viktiga internationella frågor uppsköts in i sista stund,
och härigenom hölls världen i en ständig ängslan, som endast kunde verka
förlamande.
Sverige,
Många klarseende finans- och industrimän förutsade redan vid 1932 års början,
att året skulle bli ekonomiskt sett bekymmersammare för vårt land än sin
föregångare. Och de fingo obetingat rätt. Redan den allmänna depressionen i
världen skulle ha varit tillräcklig för att åstadkomma detta resultat, men så
kom därtill Kreugerkraschen i mars med sina förödande verkningar. För själva
katastrofen redogöres närmare i en särskild artikel i årsboken. På kort tid
förlorade aktier och debentures i Kreuger & Toll allt värde, och aktierna i
Tändsticksbolaget och L. M. Ericsson, vilka företag därnäst närmast berördes,
sjönko till en bråkdel av sina förra noteringar. Enorma förluster gjordes, och
en mängd personer blevo fullständigt ruinerade. I sista hand blev det som
vanligt bankerna, som fingo sitta emellan, när kunderna ej kunde klara sina
aktielån. Mot årets slut var det klart, att landets flesta banker ej skulle kunna ge
någon utdelning och att flera av dem måste rekonstrueras.
Skandinaviska kreditaktiebolaget, som av de svenska bankerna stått
Kreuger-företagen närmast, blev utsatt för en obehaglig rusning från insättarnas sida och
måste därför av likviditetsskäl söka statens hjälp. Denna erhölls genom att
riksdagen antog en proposition, enligt vilken banken tillfördes 100 mill. kr.
genom nya förlagsbevis, som tecknades av staten med inlösningsskyldighet först
den 15 juni 1940, dels intill 115 mill. kr. i av staten beviljade långfristiga lån
samt slutligen 40 mill. kr., som av svenska banker insattes på räknmg i
kreditbolaget. De av staten lämnade tillskotten, som skulle löpa med 5 % ränta,
skulle när som helst kunna av banken återbetalas. Intill dess att så skett, skulle
utdelning å aktierna i banken vara begränsad till belopp, som nära motsvarade
nämnda procentsats. Samtidigt beslöt riksdagen till en fond avsätta 30 mill. kr.
som eventuellt stöd för andra nödlidande banker.
Icke blott Skandinaviska kreditaktiebolaget, utan också några banker ute i
landet fingo se kurserna på sina aktier starkt dala till följd av rykten rörande
deras engagemang i Kreugerkraschen. Så ansåg sig styrelsen för Uplands
enskilda bank den 16 april böra förklara, att de förluster av denna art, som
banken kunde komma att lida, i värsta fall skulle motsvara det föregående
år avsatta delcrederekontot. Den 11 november fann sig emellertid regeringen
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
