Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1932. Av redaktör Ernst Klarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skadeståndshetalningarna ha strandat
på världskrisens klippa: ■— Tänk att
det finns folk som tror, att man både
kan stå på grund och ro den här lasten
i land! (Chatham.)
under sin valkampanj ännu högre tullar
än de förut beslutade. Han föll och
Roose-velt valdes till president, men den senares
framtida riktlinjer för den ekonomiska
politiken voro vid årsskiftet ännu så oklara,
att några större förhoppningar på en av
Förenta staterna framkallad ljusning i
läget ej förefanns. Den exklusivt
nationalistiska politik, som Förenta staterna hela
året förde, ledde till repressalier i andra
länder. Kanada svarade med höjda tullar,
det förr så frihandelsvänliga England slog
in på samma bog. Ottawakonferensen gick
ut på att svetsa samman det engelska
imperiet i en stor tullunion med preferens för
till blocket hörande länder, och över allt
i världen vidtog det ena landet efter
det andra dylika försvarsåtgärder. De försämrade statsfinanserna framtvungo
restriktiva mått och steg i form av importtullar, valutarestriktioner,
kontingenteringar och statskontroll över handeln med påföljd att denna tvangs in i
tvångströja och alltmera tynade bort.
Guldstandarden hade övergivits av följande länder: brittiska imperiet,
in-clusive Sydafrika (från årets slut), vidare av Argentina, Bolivia, Brasilien,
Chile, Danmark, Egypten, Finland, Grekland, Japan, Norge, Paraguay, Peru,
Portugal, Sverige, Uruguay och Venezuela, vilka sålunda fingo hjälpa sig fram
med fria valutor. Valutaomsättningen var reglerad efter särskilda bestämmelser
i Bulgarien, Danmark, Estland, Grekland, Jugoslavien, Lettland, Norge,
Rumänien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Tyskland, Ungern och Österrike. Dessa
restriktioner bidrogo att i hög grad hämma handeln. Härtill kommo särskilda
importrestriktioner, som utfärdats av följande länder: Belgien, Danmark, Estland,
Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Norge, Polen, Rumänien, Schweiz,
Spanien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Tyskland, Ungern och Österrike. Tyska
konjunkturforskningsinstitutet beräknade att den industriella världsproduktionen
vid halvårsskiftet hade sjunkit med 40 procent i jämförelse med 1929 och att
den gått tillbaka med 10 procent sedan 1913. Om produktionsindex för 1928
sattes i 100, var det svenska produktionsindextalet vid sagda halvårsskifte 88
och därmed bland de högsta i världen, ty England kom endast upp i 80,6,
Frankrike i 73,4, Tyskland i 53,8 och Förenta staterna blott i 53,2.
Varuprisen voro framemot årsslutet i allmänhet ytterligt hårt nedpressade och
tangerade för flera bottennivån för året. Den 20 december noterades
Winnipeg-vete i 39,3/4 och Chikagovete i 44 cent per bushel mot resp. 58,1/8 och 53,3/8
ett år tidigare, majs i Chikago i 23,1/4 cent mot 35,1/4 och råg i New York
i 41,7/8 mot 56,7/8. Socker i London gällde 4,11,1/2 sh. per cwt. mot 6,5,
hampa i London £ 18,10 per ton mot 20,5, jute i London £ 14/12/6 mot 20,
elektrokoppar i New York 5 cent per Ib. mot 7,25, standardkoppar i London
£ 28/13/9 mot 40/8/9, bomull i New York 6,10 cent per Ib. mot 6,30 och
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
