- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tionde årgången (händelserna 1932) /
185

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1932. Av redaktör Ernst Klarin - Stockholmskrönika 1932

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

under senare år till följd av den allmänna depressionen. Det stora
importöverskottet beror mest på minskad export av silke, te, träolja och ägg. Om icke den
manchuriska frågan löstes på ett tillfredsställande sätt, fanns icke hopp om
någon förbättring, då Manchuriets hamnar äro de förnämsta
skeppningsplat-serna för norra Kinas produkter.

Australien kunde under 1932 högst väsentligt förbättra sina finanser, som
förut voro illa tilltrasslade. Staternas utgifter nedskuros kraftigt, importen
minskades och lönerna sänktes med 20 ä 30 procent. Budgeten för 1932—33 för
Commonwealth och sex stater visade ett deficit på 10,07 pund mot 19,49
mill. året förut. Under finansåret 1931—32 sjönk exporten till 78 mill. pund
mot 142 mill. året förut, och då mtet lån kunde erhållas i utlandet, hade
Australien endast dessa 78 mill. att betala sin import och sina utländska skulder med
och måste därför disponera i London under de goda åren avsatta medel. Ehuru
exportpriserna för landets stapelartiklar föllo med 43 % under 1931 i jämförelse
med 1928 års nivå, kunde genom den minskade importen — som inskränkte sig
till 44 mill. pund — handelsbalansen för 1931—32 sluta aktivt med ett
exportöverskott på 34 mill. pund. Mot slutet av 1932 förbereddes konverteringar av
lån för att ytterligare lätta landets skuldbörda.

Stockholmskrönika igs2.

Stockholms liv och leverne under 1932 var i hög grad påverkat av den ekonomiska krisen.

De sjunkande inkomsterna medförde en märkbar förenkling av stockholmarens vanor.
Restauranglivet och nöjesfrekvensen tunnade av, och omsättningen i butikerna minskades.
Folk flyttade från större lägenheter till mindre, biltrafiken avtog, och spårvägsbolagets
affärer blevo så dåliga, att busstaxan måste höjas, vilket just inte stimulerade åkandet.
När man räknade trafiken på hösten, befanns det, att gångtrafiken vid Slussen sedan
föregående år hade ökats med 15 procent.

Nativitetsöverskott och »skatteflykt».

Arbetslösheten växte och hjälporganen voro utsatta för en oerhörd påfrestning: till
fattigvårdens understödsverksamhet åtgick det omkring i million kronor i månaden. Stadens
budget sprängdes genom minskade inkomster och ökade utgifter, och i december beslöta
stadsfullmäktige höja skatten från 5:70 till 8:15, vartill kommo höjda utdebiteringar för
kyrkliga ändamål, så att den totala uttaxeringen för 1933 i en församling — Adolf Fredrik
— sprang upp ända till 8:81. I Hedvig Eleonora, som slapp lindrigast undan, blev den
sammanlagda skatten 8:49. Krisen medförde också ökad utflyttning från staden och
minskad inflyttning: infb^tningsöverskottet, som året förut var över 12,000, krympte ihop till
7,100. A andra sidan var nativiteten för första gången på många år något större än
dödligheten. Den kyrkobokförda folkmängden uppgick vid årets slut till 522,367 personer.

Skattehöjningen och den socialdemokratiska utgiftspolitiken skrämde bort åtskilliga stora
skatteobjekt. Flera stora förmögenheter överflyttades till grannkommuner med lägre skatt.
Särskilt häradshövding Marcus Wallenbergs utflyttning till Lovö väckte stor
uppmärksamhet, och från socialdemokratiskt håll väcktes motioner i stadsfullmäktige om åtgärder
mot »skatteflykten». Hr Ström föreslog bl. a., att man skulle inkorporera Lovö och övriga
grannkommuner, dit de rika hade tagit sin tillflykt. Tändsticksbolagets och Bolinders
flyttning väckte också bekymmer.

Överskott på höstäder, fallande hyror.

Fram till den i oktober var byggnadsverksamheten ganska livlig men sedan började den
stanna av. Det fanns nu ett betydande överskott av bostäder, skylten »Att hyra» hade
blivit mycket vanlig, och hyrorna voro nedåtgående. Dessutom väntades strid om bygg-

185

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 20:45:31 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1932/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free