Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teknisk revy 1932. Av civilingenjör Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk revy 1932.
Av civilingenlör FRITHIOF HOLMGREN.
Även om tekniskt forskningsarbete i laboratorier och experimentavdelningar
under år 1932 kanske snarare ökades än minskades, så försvårades dock det
praktiska nydanandet av den stegrade ekonomiska krisen, då kapitalet tvekade
inför risken att stödja nya tekniska uppslag.
Bland de stora internationella kongresserna, vilka syntes präglade av de
ekonomiska svårigheterna, äro endast att nämna den internationella kongressen för
bro- och järnkonstruktioner i Paris i maj, där särskilt svetsningsfrågor funno
beaktande, samt den stora elektricitetskongressen i juli månad i Paris till
åminnelse av den första elektriska kongressen 1881. Tekniska samfundet i Göteborg
firade sitt femtioårsjubileum under högtidliga former.
Till Tekniska högskolan överfördes under året lantmäteriundervisningen, och
där inrättades till följd härav en ny professur i geodesi. Flyglaboratoriet
färdigställdes och invigdes för sitt ändamål. I likhet med vad som skett vid de
största utländska tekniska högskolorna inrättades en ny fackavdelning för
teknisk fysik för att motsvara tidens krav på tekniska forskare i industriens tjänst.
Ingenjörsvetenskapsakademien utdelade vid sin högtidssammankomst 1932 sin
mindre guldmedalj till tre ingenjörer, nämligen till t. f. byrådirektören Harald
Edholm för hans förtjänster om utvecklingen av spannmålstorkning och i
anslutning därtill utarbetad metod härför; till ingenjör Hadar Lind vid Karlstads
mekaniska verkstad för framstående medverkan vid utbildandet av skovlarna till
Kaplanturbiner och slutligen till överingenjör Victor Hammar vid A.-B. Bofors
för hans uppfinningar på det artilleritekniska området.
I de till Ingenjörsvetenskapsakademien anslutna forskningslaboratorierna
fortsattes bland annat arbetena beträffande värmeisolering, vilka särskilt resulterade
i utvecklandet av en ny metod för bestämning av värmeledningsförmågan hos
keramiska material vid höga temperaturer, som ej blott är enkel utan även
noggrannare än varje hittills känd metod. Undersökningar bedrevos ävenledes
rörande möjligheterna att påverka förbränningsförlopp och förbränningshastighet,
vilket resulterade i ett uppslag rörande »förbränningsacceleratorer», som fått en
praktisk utformning i den av överingenjör Stålhane konstruerade
bränslebesparande vedspisen, vilken på grund av sin bränsleekonomi är av speciellt intresse.
Genom att en dylik »förbränningsaccelerator» anbringades i spisen kunde den
eljest långsträckta och sotande lågan komprimeras till en kort och sotfri låga, som
medger en koncentrerad värmeöverföring till kokplattor. Av spisen, som
benämnes IVA-spisen, tillverkades under året inemot 2,000 exemplar av ett antal
licenstagare.
Under Ingenjörsvetenskapsakademiens beskydd bildades Svenska
studiekommissionen för svetsningsfrågor, i vilken som medlemmar ingingo
statsinstitutioner och firmor, som ha intresse för denna nya tekniks utveckling vad såväl gas-
som elektrosvetsning beträffar. Arbetet igångsattes genom ett antal
subkommittéer, bland annat för utarbetande av säkerhetsföreskrifter, för en enhetlig
nomenklatur på detta nya område samt för undervisningsfrågor m.m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:05:51 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1932/0190.html
