Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1932. Av civilingenjör Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tryckeldningsångpanna i kombination med en gasturbin. Bränslet förbrännes under tryck i en
kammare, liknande en ångpanna, varefter såväl ångan som förbränningsgasen i
var sin turbin få avgiva sin energi. Förbränningen i pannan blev härigenom så
intensiv, att varje kubikmeter hos pannan svarade mot en avgiven effekt av 1000
kW. En viss tendens visade sig att minska eller helt frångå de dyrbara
ångsamlarna vid ångpannor för högt tryck, och Gebrüder Sulzer i Winterthur
konstruerade en panna, bestående av ett enda, mycket långt svetsat rör, som i olika
vindlingar anordnas i eldrummet och vilket i en följd tjänstgör som förvärmare,
ångrör och överhettare. Försök utfördes vidare med en hastigt roterande
ångpanna, som själv är sin egen matarpump och där värmeövergången tack vare
rotationshastigheten blir utomordentligt hög.
Ångturbiner om 200,000 hästkrafter installerades i U. S. A., och i Sverige
erhöll Statens ångkraftverk i Västerås ett anmärkningsvärt tillskott i form av en
Forssblads strålningsångpanna jämte en Stalturbin för 50,000 kW, vars
termodynamiska verkningsgrad av över 90% ansågs vara världens bästa på sitt område.
Den av ingenjör Rudqvist konstruerade kulkopplingen infördes på marknaden
i in- och utlandet. Den utgör en förbättring av den sekelgamla, välkända s. k.
Polhemsknuten och består av tre huvuddelar, nämligen de på bägge axeltapparna
fästade kopplingsflänsarna, en kraftig gummiskiva samt två armkors jämte en
stålkula och två stålbrickor. Gummiskivan är i sex punkter omväxlande fästad
vid den ena och den andra flänsen, och de trearmade korsen äro med sina armar
fästade vid var sin fläns med samma bultar som gummiskivan. Stålkulan sitter
mellan armkorsen och de tvenne stålbrickorna, vilka jämte kulan upptaga trycket
i axiell led. Dragkraften upptages av kula och armkors.
Ett nytt svenskt friktionssparande lager, det s. k. Nomylagret, fördes i
marknaden. Det är konstruerat av överingenjör Wallgren och utgöres av glidlager,
bestående av en innerring, som påkrympes axeln, en sats glidblock, som roterar
med axeln, samt en ytterring. Glidlagren inställa sig oavsett kraftriktningen, så
att största bärförmåga och minsta friktion ernås. Glidytan, som saknar
smörjspår, är sfärisk för att få lagret fullt självinställande såsom hos ett kullager.
Konstruktionen föregicks av ingående vetenskapliga undersökningar rörande bl.
a. tjockleken av det ytterst tunna lager av olja, den s. k. oljefilmen, som utbildar
sig mellan glidytorna, vilka undersökningar utfördes av docenten Odqvist.
Aktiebolaget Karlstads mekaniska verkstad konstruerade för det ryska
vattenkraftverket Swir en Kaplanturbin för 37,500 hästkrafter och 300 kubikmeter
vatten per sekund, vars löphjul är det hittills största i världen med en vikt av
152 t. Det skulle emellertid snart överträffas av samma verkstad, då turbinerna
för Statens kraftverk vid Vargön installerats. I Trollhätte kraftverk utbytte
Nydqvist & Holm löphjulet på en av de därstädes år 1909 uppställda turbinerna,
varigenom en effektökning av 48% uppnåddes på aggregatet.
De små oljemotorerna, av dieseltyp och andra liknande, bl. a.
Hesselmanmotorn, för bilar och flygmaskiner fortsatte alltjämt att uttränga bensinmotorn.
Såväl i Stockholm som i London gingo bussar utrustade med Hesselmanmotorer
i trafik. Nya motortyper framkommo med explosionskammare utan fasta väggar,
såsom Northey-motorn, där explosionskammaren bildas av tvenne
rotationskroppar, som delvis gå i varandras banor, samt Michelmotorn, som har tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
