- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tionde årgången (händelserna 1932) /
220

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära året

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligen samma operativa uppgifter som fördelningen, hade en påfallande svag tilldelning av
artilleri. Man räknade emellertid vid brigadorganisationen med ett i motsvarande grad
kraftigare arméartilleri. Minskningen av fördelningens, respektive brigadens kavalleri
förutsatte å sin sida ett sammanförande av kavalleriets huvuddel i ett självständigt större
förband, d. v. s. den gamla kavallerifördelningens återuppståndelse i ny form. De
lättrörliga för spaningsuppdrag avsedda jägarförbanden hade framför allt tillkommit för att
befria de reducerade skyttekompanierna från en del spaningsuppdrag. Även i
skyttekompaniernas individuella packning hade företagits en stark minskning för att såvitt möjligt
motverka de hinder för infanteriets rörlighet, som den ökade tunga beväpningen och de
därav föranledda ökade kolonnlängderna befarats medföra. På försöksinfanteriet hade
man för att förbättra framkomhghet i terräng praktiskt taget helt övergått till
kärrtransport, varigenom man kommit upp till ett antal av 691 kärror vid brigadens
fyrabataljons-regemente och 536 kärror vid fördelningens trebataljonsregemente.

Vid de under sammanlagt nio dagar bedrivna försöksövningarna gällde det att pröva
det tunga försöksinfanteriets rörhghet, avvägningen inom bataljonen mellan lätt och tungt
infanteri liksom styrkeförhållandet mellan truppslagen inom respektive brigad och
fördelning, samt slutligen att jämföra tvåregementsbrigadens och treregementsfördelningens
ändamålsenhghet i liknande lägen. Försöken voro anordnade som mom,entövningar mot
särskilt organiserade måltrupper, vilka uppträdde enligt av högsta ledningen även under
övningens gång givna och modifierade direktiv. Detta var första gången övningar mot
måltrupp i vårt land genomfördes i så stor skala.

Om utgången av dessa försök, vilka ägnades stort intresse även av militära kretsar
utanför rikets gränser och vilka voro avsedda att utgöra underlaget för den fortsatta
handläggningen av härordnings frågan inom försvarskommissionen, på vars initiativ
försöken tillkommit, hade man vid årets slut icke erhållit besked. Ännu pågick då inom
generalstaben efterprövningen av det stora insamlade materialet av krigsdagböcker och
stridsdomarrapporter. Dock kunde man vid övningarnas avslutande uttala, att kärrornas
framkomlighet bestått provet även i större förband, att granatkastarbeväpningens värde
för infanteriet otvetydigt framgått liksom fördelen både vid anfall och försvar av att
granatkastare och tunga kulsprutor placeras i en tung pluton i skyttekompanierna samt att
jägartruppernas värde tydligt framträtt, även om helt naturligt de nya möjligheterna på
grund av bristande rutin icke alltid till fullo utnyttjats under försöken.

Under arméförsöken fullföljdes intressanta försök att utröna bästa sättet att med halvt
provisoriska anordningar fördubbla skottvidden hos artilleriets fältkanoner. Under
arméförsöken tyckte man sig vidare i någon mån förmärka den gynnsamma effekten på
truppen av de under året till hela infanteriet utvidgade försöken att genom förbättrade
utbildningsmetoder mera rationellt utnyttja de värnpliktigas övningstid. En vinning av
arméförsöken var slutligen att det visat sig möjhgt att med framgång genomföra en större
fälttjänstövning mot en huvudsakligen markerad fiende.

Redan vid den tidpunkt, då arméförsöken pågingo, kunde man förutse, att under
näst-följande år av statsfinansiella grunder inga fälttjänstövningar komme till stånd och att
sålunda kristiden komme att avbryta den sedan 1923 obrutna raden av regelbundna
årliga större fälttjänstövningar, vilka haft stor betydelse för arméns utbildning och
krigsberedskap. Det förslag till nedskärning i 1933—34 års budget av kostnaderna för
lant-fÖrsvaret med dryga 10% miljoner kronor, vilket generalstabschefen efter samråd med
arméförvaltningen utarbetade och framlade i slutet av november på uppdrag av den
socialdemokratiske försvarsministern Ivar Vennerström, överskred dock avsevärt vad man
tidigare efter »den Nothinska granskningsnänindens» 34trande haft anledning att befara. Icke
blott skulle fälttjänstövningarna och specialkurserna slopas, utan det bleve även för
hållande av den föreskrivna kostnadsgränsen nödvändigt att under budgetåret helt slopa
utbildningen för ett stort antal värnpliktiga. Vid framläggandet av detta förslag, som ägde
sin motsvarighet i liknande nedskärningsförslag för marinen och flygvapnet, uttalade
generalstabschefen en varning för de vådliga följder dess genomförande skulle hava för
arméns försvarsberedskap och krigsdughghet.

En ljuspunkt utgjorde samtidigt ett av generalstabschefen under hösten framlagt
förslag till åstadkommande av en högsta ledning genom inrättande av en arméchefsbefattning.
Ett liknande förslag förbereddes för marinens vidkommande.

220

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:04:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1932/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free