- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tionde årgången (händelserna 1932) /
251

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1932 - Erland Nordenskiöld - Olof Hammarsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Erland Nordenskiöld.

Från alla dessa forskningsfärder och
naturligtvis även från den brasilianska år 1913—
1914 och från Panamaexpeditionen, som blev
hans sista, hemförde Nordenskiöld ett
utomordentligt värdefullt etnografiskt material,
som kommit våra svenska museer till godo.
I Riksmuseets etnografiska avdelning, där han
1906—08 tjänstgjorde som amanuens, finns
som minne från denna tid en mycket vacker
samling »indianika», men helt naturligt har
det väsentliga av vad han samlat ute i fält
stannat i Göteborg, sedan han år 1913 blev
intendent vid Göteborgs museums etnografiska
avdelning. Att Göteborgsmuseet blivit en
guldgruva för amerikanister, i fråga om
sydamerikansk arkeologi en av de förnämsta
samlingarna i världen, är sålunda Nordenskiölds
personUga förtjänst liksom att den
etnografiska avdelningen i Göteborgs museum fick en
museitekniskt överlägsen gestaltning. Även
Nordenskiölds museiteknik lockade
främmande studieresande och har satt spår i
etnografiska samlingar världen runt.

Erland Nordenskiöld blev hedersdoktor vid
Göteborgs högskola 1916 och professor i
etnografi därstädes 1923. Sina mest betydande
forskningsresultat har han nedlagt i »Comparative Ethnographical Studies», av vilket verk
nio delar hunnit utkomma från 1919. Ett av hans senare mest uppmärksammade publikat
rörde inkafolkets knutskrift, quipu.

Nordenskiöld var utan tvivel en av samtidens allra förnämsta amerikanister, och de
utmärkelser, som i utlandet ägnades honom i form av vetenskapliga pris, ledamotskap av
lärda samfund o. s. v., motsvarade till fullo hans anseende i hemlandet. Hans stora och
oförgätliga förtjänster lågo ~ hette det i Svenska Dagbladets nekrolog — på den
samvetsgranna deskriptionens och den grundliga, av etnografiska dogmer obundna
problembehandlingens plan.

Chefen för Riksmuseets etnografiska avdelning, professor Gerhard Lindblom, skrev om
den bortgångne bl. a.:

Erland Nordenskiöld åtnjöt anseende som världens främsta auktoritet i frågor rörande
Sydamerikas etnografi och arkeologi. Lärjungar från långt utom Sveriges gränser, ända
från Sydamerika, kommo till staden vid Göta älv för att under hans ledning och med
begagnandet av hans museums rika samlingar studera amerikansk etnografi och arkeologi.
Han bildade skola inom sin vetenskapsgren. Vad Sverige beträffar är han den förste, som
bedrivit officiell undervisning med examensrätt i allmän etnografi, och Göteborgs högskola
har äran av att som den första i vårt land ha upptagit detta mångsidiga och oerhört
allmänbildande ämne på sitt undervisningsschema.

Olof Hammarsten.

Uppsala universitets nestor och forne rektor, professor emeritus Olof Hammarsten,
avled den 21 september efter en tids avtynande. Han var vid sin död 91 år gammal. Med
honom bortgick en av den medicinska forskningens märkesmän under åren kring
sekelskiftet.

251

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:04:27 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1932/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free