- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tionde årgången (händelserna 1932) /
288

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologisk förteckning över utrikeshändelserna - Juni

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Juni.

Den 4 juni publicerar rikspresidenten ett
dekret, som upplöser riksdagen, emedan
den icke motsvarar tyska folkviljan. Nya
val utlysas till 31 juli.
Den 16 juni utfärdar tyska
riksregeringen en förordning genom vilken
upplösningen av de nazistiska stormtrupperna
upphäves. Även förbudet mot bärande av
uniform slopas. Politiska våldsdåd
beläggas med stränga straff.
Bestämmelserna om förbud mot offentliga möten
strykas. De bayerska och badensiska
myndigheterna motsätta sig upphävandet av
uniformsförbudet och utfärda själva
uniformsförbud. Denna åtgärd får ses mot
bakgrunden av det spända förhållande,
som råder mellan delstatsregeringarna
och riksregeringen i samband med den
senares planer på reformer, som innebära
inskränkning i delstaternas statsrättsliga
befogenheter. Nazisterna öva med
anledning av motåtgärden stark påtryckning
på riksregeringen och kräva hänsynslöst
ingripande mot delstaterna. »Vi fordra
nödvärnsrätt för våra stormavdelningar»,
heter det. »Riksinrikesministern måste
göra slut på den röda terrorn.» Samtidigt
äga blodiga kommunistdemonstrationer
och gatustrider rum på olika platser i
Tyskland särskilt i Berlin, Hamburg,
Leipzig och Ruhr. Den 28 juni upphäver
rikspresidenten genom ett dekret
delstaternas uniforms förbud och ger dem
endast rätt att utfärda lokala och
provisoriska sådana, då risk för ordningens
störande föreligger. Liknande
inskränkningar drabba delstaternas rätt att utfärda
förbud mot politiska möten och
demonstrationer. (Se 30/5 och 20/7.)

3. Den nye franske presidenten Lebrun
uppdrar åt Herriot att bilda det nya franska
kabinett, som kammarvalens utgång gjort
nödvändigt. Herriot åtager sig uppdraget
och får samma dag ett kabinett färdigt,
som har följande sammansättning:
konseljpresident och utrikesminister Herriot;
finansminister Germain Martin; minister
för de offentliga arbetena Daladier;
inrikesminister Chautemps; krigsminister
Paul-Boncour; luftförsvarsminister
Pain-levé; marinminister Georges Leygues;
justitieminister René Renoult;
pensionsminister Berthod; budgetminister
Pal-made; undervisningsminister de Monzie;
kolonialminister Albert Sarraut;
arbetsminister Dalimier; minister för
handelsflottan Léon Meyer; hälsovårdsminister

Juni.

Justin Godart; handelsminister Julien
Durand; post- och telegrafminister
Queu-ille och jordbruksminister A])el Gardey.
Den 7 juni får kabinettet
förtroendevo-tum i kammaren med 390 röster mot 152.
(Se 8/5 och 7/10.)
4. Provinsen Guadaljara i Mexiko härjas av
en våldsam jordbävning. Stora
materiella skador anställas, och över 300 personer
dödas.

Revolt utbryter vid flygskolan i
Valparaiso i Chile. Ledarna kräva president
Monteros och regeringens avgång. En
överste vid flygvapnet är ledare för de
upproriska. Montero går. Regeringen
övertages av en junta, bestående av tolv
medlemmar. I spetsen för denna står
förre chilenske ambassadören i Washington
och Paris Carlos Davila, som är ledare
för det liberala vänsterpartiet och har
stort anseende bland arbetarna. Davilas
planer äro statssociaHstiska och gå ut
på att nationalisera industrien och
gruvdriften. Läget väcker oro, särskilt i U. S.
A., vars kommersiella och industriella
. intressen äro svårast hotade. Efter några
dagar uppstå meningsskiljaktigheter inom
- juntan, enär en av dess medlemmar,
flyg-kårschefen överste Marmaduke Grove,
är missnöjd med Davilas släpphänthet
mot de utländska koncernerna. Grove
vill energiskt genomföra socialisering av
de privata företagen. Han får den 14 juli
en diktaturregering till stånd, men denna
störtas den 17 genom en motrevolution,
ledd av Davila och general Moreno. Både
armén, flottan och flygvapnet ställa sig
på Davilas sida. Trupperna besätta hela
landet, och de civila tjänstemännen
ersättas med militära. Grove deporteras
jämte ett stort antal kommunister. Läget
är alltjämt oroligt. Vid av kommunister
anstiftade oroligheter i Valparaiso den
21 juni dödas 20 personer. Den 14 augusti
kuvas ett av 400 studenter iscensatt
kuppförsök i syfte att proklamera »civil
republik». Den 13 september utbryter en
militärrevolt mot Davilas regering, som
störtar Davilas kabinett. General Blanche blir
regeringschef och interimistisk president.
Han överlämnar emellertid den i
oktober makten till presidenten i högsta
domstolen Abraham Cyandcl, som ställes i
spetsen för ett civilt kabinett. Den nya
regeringen återställer konstitutionen och
fungerar till 30 oktober, då på grund av
valutgången den 1927 förvisade f. d. pre-

288

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 20:45:31 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1932/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free