Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konflikten i Fjärran östern 1932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urtima i Geneve: — Vad det nii gäller är
att få den fördragshrytande ’parten att
avge ett heligt och högtidligt löfte att låta
Hi att hr yta det heliga och högtidliga
löfte, som avgavs för nio år sedan!
(Chatham.)
kunde fullgöra sitt uppdrag. Den 5
februari föll Charbin i japanernas händer.
Samma dag avfördes konflikten från
dagordningen vid N. F:s råds offentliga
sammanträde, men bakom kulisserna pågingo
privata förhandlingar.
Den 8 började japanerna en stor offensiv
vid Shanghai, vari en rad japanska kryssare
deltogo med kanoneld. Samtidigt gingo
kineserna till motanfall. Koncessionen var starkt
hotad. Följande dag avstannade offensiven, då
parterna voro uttröttade efter 13 dagars
oavbrutna strider. Den 17 februari
offentliggjordes i Geneve en vädjan från rådets
tolvmanna-utskott, vari Japan manades att lösa krisen på
fredlig väg. Den 18 proklamerades
Man-churiets självständighet under Japans egid.
Den nya staten, som fick namnet Manchukuo,
omfattade provinserna Mukden, Kirin, Heilungkiang och Jeholdistriktet. Den skulle vara ett
mellanting mellan republik och monarki och stå under ett permanent exekutivorgans
styrelse m,’ed Kinas förre gosskejsare Pu-Yi som president. (Den 14 september erkändes staten
av Japan). Den 20 februari igångsatte japanerna en våldsam offensiv mot kinesernas så
kallade Hindenburglinje vid Kiangwan. Kineserna gjorde hårdnackat motstånd och
åstad-kommo en viss oordning i den japanska fronten. Deras motståndskraft fick främst
tillskrivas den omständigheten, att deras offensiv leddes av Kinas militäre rådgivare,
förutvarande tyske generalen G. Wetzell, på sin tid Isonzofrontens upphovsman.
Omkring den 26 februari började dock kineserna småningom vika. Japanerna genombröto
deras linjer 3 km. nordväst om Kiangwan. Den 27 februari togs sistnämnda stad. Samtidigt
började japanska sjö- och luftstridskrafter angripa även avlägsnare orter i Kina för att
förhindra, att nya förstärkningar sändes till Shanghai distriktet. På framställning från
japanskt håll tillät sovjetregeringen transport av japanska trupper på östkinesiska banan
öster om Charbin för att skydda i detta distrikt bosatta japanska undersåtar. Den 28 februari
hölls en konferens om vapenvila ombord på det engelska flaggskjeppet Kent i Shanghai
mellan japanska och kinesiska representanter. Japan erbjöd ömsesidig evakuering av
Shanghai, men påyrkade, att stadens evakuering skulle föregå ’en konferens, som blott skulle avse
Shanghai och ej Manchuriet. Mötet ajournerades, men upptogs ej på nytt, och striderna
togo förnyad fart. Dlen 2 mars hade japanerna nått sitt mål, i det kineserna tillbakadrivits
20 km. Den 3 mars inkallades på Kinas begäran en urtima förbundsförsamling i Geneve,
vari samtliga till N. F. anslutna makter deltogo. Den antog följande dag en resolution, vari
de japanska och kinesiska regieringarna uppmanades att ofördröjligen vidtaga lämpliga
åtgärder för fientligheternas inställande och under de intresserade makternas medverkan
avsluta fördrag om vapnens nedläggande och d;e japanska truppernas definitiva
tillbakadragande. Japans representant motsatte sig detta förslag. Församlingen antog den ii mars.
ett förslag om tillsättande av ett nittonmannautskott för frågans behandling.
Ännu sedan den nya regimen infördes i Manchuriet hade friskareväsendet där tagit ökad
fart, och revolter utbröto flerstädes mot regeringen, varför Japan drog allt större
truppstyrkor från Shanghai för att sända dem till Manchuriet. Mukden var starkt hotat av de
nationella st3^rkorna. Rörelsen övergick småningom i öppet krig. Den kinesiske general Ma,
som varit Japan behjälplig vid Manchukuostatens upprättande, gjorde längre fram
gemensam sak med friskarorna och vände sina vapen mot Japan, vars suveränitet över den nya
staten var starkt hotad. När Ma till slut lidit nederlag, fördes operationerna mot Japan av
den manchuriske friskareledaren general Supingv^en, och det var först efter långvariga.
312
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
