- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tionde årgången (händelserna 1932) /
314

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konflikten i Fjärran östern 1932

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kuostaten stod ej i överensstämmelse med
grundprindperna i de bestående internationella
fördragen. Den nya staten motsvarade ej
heller befolkningens önskningar. Japans
militära åtgärder kunde ej betraktas som
försvarsåtgärder. I resolutionen föreslogs även en
ny-reglering av de kinesisk-japanska relationerna,
avseende bland annat upprättande av en
autonom regering för Manchuriet, som skulle avse
de tre provinserna Heilungkiang, Kirin och
Liaoming, samt avslutandet av ett
japansk-ki-nesiskt fördrag rörande säkerställande av de
japanska intressena i Manchuriet. Utlåtandet
väckte största tillfredsställelse i Washington,
medan man på japanskt håll förklarade, att
Lytton felbedömt konflikten. Rapporten
utvisade tendens mot Japan, hette det.

Den 20 november sammanträdde N. F:s råd
för att dryfta rapporten. Japan kritiserade
skarpt dess innehåll och förklarade, att den
nya Manchukuostaten var den enda tänkbara
lösningen, och att varje försök att lösa
konflikten på annat sätt skulle föranleda ett
hotande orostillstånd i Fjärran östern. Kinas
representant framhöll, att det nationella intresset
var Japans enda rättesnöre. Den 6 december
behandlades den japansk-kinesiska konflikten
ånyo vid en extra förbundsförsamling, som
karaktäriserades av mycket ordande utan några
positiva förslag. Stormakterna undveko att framhålla Japans aggressiva roll, medan Sverige,
Spanien, Irland och Tjeckoslovakien i ett framlagt rlesolutionsförslag på grundval av
Lyt-tonrapporten betecknade Japan som angripare och anklagade nämnda makt för att föra ett
maskerat krig i Manchuriet. Japans representant förklarade, att resolutionens ordalydelse
ej kunde bringas i samklang med undersökningskommissionens rapport och med N. F:s
anda, samt uppfordrade till slut resolutionens upphovsmän att i N. F :s eget intrjesse
återtaga densamma. Förbundsförsamlingen remitterade resolutionsförslaget till
nittonmanna-kommissionen med uppdrag att söka åstadkomma förlikning mellan parterna. Japanska
delegaterna vägrade emellertid att infinna sig till förhandlingarna.

Kommissionen beslöt ajournera sina sammanträden till i6 januari. Medlemmarna av
kommissionen Avenol och Hymans fingo i uppdrag att under tiden fortsätta medlingsarbetet.
Lyckades de ej till dess finna en tillfredsställande lösning, måste församlingen framlägga
ett förslag till lösning enUgt par. 15 mom. 4 i förbundsakten, varvid parternas bifall ej
erfordrades.

Exkejsaren Pu-Yi av Kina, »enhälligt»
vald till statsöverhuvud i Manchukuo, och
hans gemål.

314

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 20:45:31 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1932/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free