Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annus Medicus 1933. Av professor T. Thunberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eventuell tillblandning av substanser av annan klass. De överförde därför
ascorbinsyran i ett derivat, aceton-ascorbinsyra, även detta ett vackert
kristalliserande ämne, som möjliggör upprepad omkristallisering. Genom lämplig
behandling kan sedan detta derivat spaltas med återvinnande av ascorbinsyra. Det
får nu anses högst osannolikt, att ett ascorbinsyran eventuellt ursprungligen
vidhäftande C-vitamin skulle kunna följa substansen under omlagringar av denna
art. Då även den återvunna ascorbinsyran befanns kraftigt aktiv mot skörbjugg,
var därmed det definitiva beviset lämnat för ascorbinsyrans identitet med
C-vitaminet, alias antiscorbutinet.
Tack vare den numera säkerställda tillgången på ascorbinsyra i obegränsade
mängder satte forskningen under år 1933 full fart. Särskilt pågå livliga
undersökningar på skilda ställen i Europa, i vårt land på v. Eulers laboratorium i
Stockholm, avseende att fastställa detaljerna i ämnets finare kemiska
konstitution.
Här må endast erinras om det resultat, vartill den kände kolhydrat forskaren
Haworth i Birmingham kommit, då det gällt att fastställa vilken konstellation av
6 kolatomer, 8 väteatomer och 6 syreatomer, som ascorbinsyran representerar
bland de otaliga möjliga sådana. Vid sina undersökningar har Haworth haft
största nytta av sin s. k. metyleringsmetod. Enligt H. torde ascorbinsyran få
betraktas som ett derivat av en mera ovanlig sockerart, gulos, med en kedja av
6 kolatomer, i vilket derivat en s. k. 5-ring bildats genom s. k. lactonbildning. På
kemiens lärda språk synes ascorbinsyran vara »3-keto-l-gulofuranolacton».
Så återvända vi till binjurarna, det första upptäcktsstället för ascorbinsyran.
Man kan då fråga sig, varifrån binjurarnas förråd på ascorbinsyra härstammar.
Svaret blir: Binjurarna och särskilt binjursbarken bilda en depå för
ascorbinsyra. Människan är ej själv i stånd att ur ascorbinsyrefri föda syntetisera
ascorbinsyra. Detta ämne upptages ur födan och särskilt ur färsk växtföda. Ett
förråd därav avlagras i binjursbarken. Vid brist på ascorbinsyra (C-vitamin)
i födan förbrukas detta förråd. När kroppen ej längre har ascorbinsyra till sitt
förfogande, framträda de sjukdomssymptom, som gå under namnet
skör-bjugg.
Det medicinska Nobelpriset till professor Morgan.
Karolinska Institutets lärarkollegium utsåg den 20 oktober till mottagare av
Nobelpriset i fysiologi och medicin den kände ärftlighetsforskaren professor
Thomas Hunt Morgan för hans upptäckter rörande kromosomernas
ärftlighets-bärande funktion.
Professor Morgan är född 1866 och var under åren 1904—1928 professor i
experimentell zoologi vid Columbia-universitetet i New York. Från det enkla
och ålderdomliga laboratoriet därstädes kallades han sistnämnda år till den
forskningens storslagna högborg i Kalifornien, som går under namnet
»Cali-fornia Institute of Technology», beläget i Pasadena, alldeles invid filmstaden
Hollywood.
Morgans betydande insats på ärftlighetsforskningens område skulle ej ha varit
möjlig, om han icke lyckats finna ett utomordentligt forskningsobjekt i en liten
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
