Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmarknaden 1933. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lande till den 1 maj 1934. Veckolönerna reducerades i flertalet orter med kr.
2: 50, d. v. s. cirka 4 procent. I Stockholm blev dock reduceringen begränsad
till 1 kr. Vid handelsträdgårdarna, där på sistone den kollektiva avtalsformen
vunnit insteg i större omfattning, träffades tidigt på året avtalsuppgörelse för
ett större antal trädgårdar i olika delar av landet.
Samtidigt som våren medförde åtskilliga nya avtal verkställdes emellertid
under förra halvåret flera betydande avtalsuppsägningar. Bland dessa må nämnas
riksavtalen för bagerier och konditorier, bok- och tidningstryckerier,
snickeri-och möbelfabriker, statens järnvägars verkstäder samt avtalet vid de
norrbottniska malmfälten.
Efter mer eller mindre långvariga förhandlingar lyckades man emellertid
under sommaren och förhösten uppnå enighet om nya avtalsöverenskommelser.
För malmfälten i Kiruna och Malmberget samt skeppningsplatsen på Svartön
träffades sålunda ett nytt avtal, vari för Kirunas vidkommande ackordslönerna
reducerades med 17 procent och timlönerna med 12 procent, medan motsvarande
lönesänkningar beträffande Malmberget begränsades till respektive 15 och 11
procent. Överenskommelsen kompletterades dock med en bestämmelse, att
arbetare, så länge han icke kan erhålla arbete minst fyra skift per vecka, skall
åtnjuta ett tillägg av fem procent å den intjänta ackords- och timlönen. I
typograffackets nya riksavtal, som gälla till den 1 juli 1935, sänktes utgående löner
med 5 procent. Minimilönerna lämnades däremot oförändrade. Ännu
obetydligare blevo lönesänkningarna i bageri fackets nya ettåriga riksavtal, vilket i
lönehänseende endast visar några smärre justeringar. Avtalet för statens järnvägars
verkstads- och förrådsarbetare blev prolongerat med bl. a. tillägget, att timlönerna
i viss utsträckning skola regleras efter levnadskostnadsindex. Även för
telegrafverkets verkstadsarbetare genomfördes under sommaren en avtalsreglering,
varigenom de utgående individuella lönerna under vissa förutsättningar reducerades
med 4 procent. Uppgörelsen innebar dessutom en reduktion enligt glidande skala
på högre ackordsvinster.
De till Sveriges verkstadsförening anslutna mekaniska verkstäderna hade under
året arbets- och avtalsfred, men inom bilreparationsbranschen rådde redan vid
årets ingång en långvarig öppen konflikt, som dock bilades på våren, varvid på
detta arbetsområde ett riksavtal för första gången kom till stånd. Det fick en
giltighet på halvtannat år och utgår den 1 oktober 1934. Vid snickerifabrikerna
hade efter resultatlösa medlingsförhandlingar utbrutit en öppen konflikt,
omfattande cirka 4,000 arbetare. Efter ett par månader bilades emellertid denna, och
ett nytt riksavtal kom till stånd. Minimilönerna sänktes med omkring
3procent. De individuella timlönerna reducerades med samma örestal som
minimitim-lönerna, med möjlighet till ytterligare nedsättning, om individuallönen efter
sänkningen översteg minimilönen med mer än 12 procent. En revision av
ackordsprislistan medförde en reduktion av högre liggande ackord och någon ökning av
särskilt låga ackord. Även inom målarfacket tillkommo under sommaren och hösten
nya reviderade avtal på ett stort antal platser med rätt betydande
lönereduceringar. Timlönerna sänktes 10 till 12 ä 15 öre, motsvarande sju å tio procent.
Ackorden blevo i allmänhet reducerade i samma proportion som timlönerna, i vissa
fall dock avsevärt mera.
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
