Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmskrönika 1933
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholmskrönika igs3>
T Stockholm framträdde verkningarna av den ekonomiska krisen med ökad styrka under
1933. Den på annat ställe i årsboken omtalade byggnadskonflikten, som utbröt den 1
april och vid årets slut ännu ej var bilagd, motverkade återhämtningen inom näringslivet.
Konflikten influerade på arbetstillgången inom många olika verksamhetsgrenar, och
understödsklientelet nådde en högre numerär än någon gång tidigare. I stadens hamnar var rörelsen
mindre än något år sedan 1926. Spårvägs- och busstrafiken gick ned, så att spårvägsbolaget
för första gången sedan 1921 såg sig ur stånd att lämna någon utdelning på aktierna. Och
biltrafiken företedde vid räkningen på hösten en minskning, som för lastbilarnas
vidkommande uppgick till 11 procent och fÖr personbilarnas till 6 procent, jämfört med
föregående år. Mot årets slut föreföll det dock, som om en vändning till det bättre hade ägt rum.
Staden drog in på staten.
Inflyttningen från landsorten gick tillbaka även under 1933, medan utflyttningen ökades.
Den 1 oktober noterades ett utflyttningsöverskott på 300 personer, men det blev före årets
slut förvandlat till ett inflyttningsöverskott på omkring 2,500 personer, det minsta som
förekommit på många år.
Den beskattningsbara inkomsten sjönk med nära 10 procent, från 1,170 millioner kronor
enligt 1932 års taxering till 1,055 millioner enligt taxeringen 1933. Stadsfullmäktige beslöto
det oaktat sänka skatten från 8:15 till 8:10, vilket blev möjligt därigenom att stadens
utgifter skuros ned. Stadskollegiet hade tillsatt en särskild besparingsberedning vilken
påvisade de möjligheter, som funnos i detta avseende. Dess förslag följdes dock endast delvis
av stadsfullmäktiges socialistiska majoritet. De borgerhga framhöllo förgäves, att skatten
skulle kunna sänkas ytterligare, till 7: 50 eller 7:60, om man i högre grad utnyttjade
besparingsberedningens uppslag. Den lilla sänkningen av stadsskatten uppvägdes av höjd
församlingsskatt. De av församlingarna under hösten beslutade utdebiteringarna varierade
mellan 46 och 80 öre per skattekrona mot förut 32—65 öre.
Lovöverket invigdes.
Vattenverket på Lovön hann fullbordas, innan byggnadskonflikten bröt ut, och
invigdes av konungen den 20 maj. Grönsakshallen vid Klara sjö blev också färdig, och dess
öppnande medförde en centralisering av partihandeln med trädgårdsprodukter, vilken förut
hade varit splittrad på flera salutorg. Ett tredje byggnadsverk, som fullbordades på våren,
Vinjettbilden visar ombyg-gnadsarbetena vid Slussen efter trafikens överflyttning till de nya
viadukterna i november 1933.
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
