Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1933. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visa en fast tendens, och försäljningarna av såväl trävaror som pappersmassa,
våra främsta exportartiklar, nådde högre siffror än ett år tidigare. Även på den
inhemska marknaden kunde flera av våra industrier notera en avgjord
förbättring i läget. Sålunda kunde t. ex. järnindustrien glädja sig åt en bättre
avsättning, och inom varvs- och läderindustrierna iakttogs en ökad livaktighet.
Omslaget skulle troligen framträtt än mer markerat, om icke arbetsnedläggelsen inom
byggnads- och målar facket, som började den 1 april, utövat en hämmande verkan
på därav berörda industrier.
Under tredje kvartalet fortsatte uppgången ännu tydligare. Redan i juni hade
det synliga handelsutbytet med utlandet resulterat i ett exportöverskott, och de
följande månaderna ökades detta ytterligare. Efterfrågan på våra främsta
exportvaror i utlandet var god, och prisen började stiga något för såväl trä som
järn. Visserligen ledo vissa delar av vår hemmamarknad av den fortsatta
byggnadskonfliktens verkningar, men det industriella läget i stort visade en gynnsam
utveckling, vilken bl. a. tog sig uttryck i en så pass stark ökning i tillgången på
arbete, att man nästan nådde det normala. Visserligen medförde oktober månad
återigen en avmattning i exporten och en stegring i importen, men det
underskott, som uppstod, var dock obetydligt, och i november återhämtades detta helt.
Penningöverflödet och ränteläget.
Liksom under föregående år kännetecknades även under 1933
penningmarknaden av rekordartad tillgång på medel och i samband därmed sjunkande räntor.
Depressionen inom industri och handel återförde ytterligare en del sysslolöst
kapital till bankerna, varjämte stora utländska tillgodohavanden togos hem. Den
ökade livligheten i det utländska varuutbytet framkallade slutligen ett rikligt
tillflöde av främmande valutor, och t. o. m. likvider för 1934 års skeppningar blevo
i stor utsträckning hemtagna och förvandlade i svenska kronor. Bankernas
rediskonteringsbehov i riksbanken voro ovanligt små och upphörde nästan helt
fr. o. m. augusti månad. I stället växte deras räntelösa tillgodohavanden på
riksbanksgiro månad efter månad och nådde i oktober upp i en rekordsiffra av
nära 400 mill. kr. mot 48,8 mill. vid årets början, varefter de bl. a. på grund av
skatteuppbörden åter sjönko. Riksbankens egen ställning undergick en
överraskande förändring, vilket tydligt framgår av följande rubriker ur dess
månadsrapporter i mill. kronor:
Differens
30/11 1933 30/11 1932 30/111931 1933—32 1932—31
Guldkassa ....................... 368,7 206,0 205,8 +162,7 +0,2
Sedelutgivning ................... 574,0 537,1 576,1 +36,9 —39,0
Inrikes växelportfölj ............. 16,1 127,6 455,0 —111,5 —327,4
Utländska valutor ............... 426,1 221,0 31,2 +205,1 +189,8
Giroräkning ..................... 514,6 284,6 112,9 +230,0 +171,7
Ökningen i guldkassa och valutareserv sammantagna utgjorde ej mindre än
367.8 mill. eller 86 procent, medan ökningen i sedelcirkulationen var obetydlig.
Den ovannämnda starka likviditeten hos affärsbankerna fick sin klara
återspegling i riksbankens rubriker för inrikes växlar och giroräkning.
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
