Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1933. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kontering, men ej heller denna nedsättning torde medfört någon effekt. Med
diskontosänkningarna följde även en allmän nedgång i övriga räntesatser.
Sålunda gottgjordes i december på de långa inlåningsräkningarna och sparkassan
en ränta av endast 2 procent, medan affärsräkningarna — uppsägningsräkning
och checkräkning — endast åtnjöto ränta efter respektive 1 procent och ^
procent. Vad detta betydde, framgår bl. a. av, att den genomsnittliga
räntegott-görelsen på den långfristiga inlåningen under de senaste decennierna legat i
närheten av 4 procent och t. o. m. varit uppe i 6 procent.
Den sjunkande räntenivån hade dock icke enbart sin grund i minskad
affärsverksamhet utan hängde även intimt samman med den av riksbanken förda
valutapolitiken. Allt ifrån årets början sökte man hålla den svenska kronan
nära knuten vid pundet med så långt som möjligt en stabil pundkurs, och detta
var en av anledningarna till den förut nämnda kraftiga ökningen av riksbankens
guldkassa och valutareserv. Men därmed följde också, att kronans värde i
förhållande till guldet varierade i samma mån som pundet förändrades. Trots den
starka valutareserven låg kronan därför tidvis svagare än den behövt, om den
varit en självständig valuta. Detta återverkade i sin tur på prisnivån, som
därigenom hindrades att sjunka. I början av december hade den svenska kronans
guldvärde nedgått till c:a 61 procent mot c:a 67 procent vid årets början.
Kapitalmarknaden.
Obligationsmarknaden utmärktes i början av året av en oenhetlig tendens och
avvaktande hållning från kapitalplacerarnas sida. Omsättningen var dock
synnerligen livlig, och så småningom inträdde en allt fastare kursutveckling under
inflytande av den alltjämt sjunkande räntenivån. Mot slutet av året hade kurserna
för »guldkantade papper» nått ett läge, som endast medgav en mycket låg
förräntning. Sålunda utgjorde i december den effektiva räntan å lågprocentiga
statsräntelån endast omkring 3,7 procent mot omkring 4 procent vid årets början
och 4,6 procent vid slutet av år 1931. Svenska statens %-lån, som i början
av januari noterades i 87 %, hade i mitten av december stigit till en kurs av
94,5 %, Hypoteksbankens 4 %-lån från 96 % till 103.7 % och Stockholms stads
41^ %-lån från 100,5 % till 105 %. Younglånet dalade från 82 % till 62^^ %,
medan Daweslånet föll från 78,5 till 75,5 %. Omsättningen i obligationer på
Stockholms fondbörs steg till 91 mill. mot 77 mill. under 1932.
Givetvis utnyttjades det exceptionella ränteläget livligt för konverteringar av
äldre lån till lägre räntesats, och under senare delen av året blevo även en mängd
industrilån emitterade. Samtliga emissioner uppgingo för de tre första kvartalen
till ett belopp av 430 mill. kr., medan samtidigt 318,8 mill. amorterades.
Motsvarande siffror för 1932 voro 245,2 mill. och 65,6 mill. kr. Aktiemarknaden
repade sig i viss mån från det slag, som med Kreuger-kraschen 1932 drabbade
densamma. Året ingick under en missmodig stämning, men under inflytande av
åtskilliga faktorer började på våren en sakta återhämtning, som i stort sett
fortsatte året ut. I mars medförde den tillfälliga uppgången på Newyorkbörsen en
fastare stämning med stigande kurser. Under intrycket av en begynnande för
bättring i läget för de svenska exportindustrierna fortsatte den fasta hållningen
även sedan Newyorkhaussen sinat ut i juli—augusti, och den fortgående svag-
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
