Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1933. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Ekonomisk översikt 1933. Utlandet. Av fil. dr K. G. Bolander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marknaden som exporten på utlandet överträffade väsentligt de närmast
föregående årens siffror. Sålunda uppgick exporten av tackjärn under de 11 första
månaderna till 84,520 ton mot endast 41,180 ton för samma tid 1932, d. v. s. den
mer än fördubblades. Utförseln av handels järn ökades ej på långt när i samma
grad, men nådde dock 68,700 ton mot 55,730 ton för tiden januari—november
1932. Ehuru den inhemska förbrukningen icke kan direkt mätas i siffror, är
det dock klart, att denna var god, trots det förlamande inflytande som
byggnadskonflikten utövade på närstående industrier, och en tendens till
åtstramning i prisen gjorde sig även gällande. Produktionen av tackjärn från årets
början t. o. m. november utvisade 288,000 ton mot 236,600 ton för samma tid året
förut, och tillverkningen av handels färdigt järn utgjorde 584,300 ton mot 486,500
ton för de 11 första månaderna 1932. Järnmalmsexporten förbättrades något i
jämförelse med 1932 — den exporterade malmmängden för 11 månader uppgick
till 2,593,000 ton mot 2,034,000 ton för motsvarande tid året förut, men båda
dessa siffror ligga långt under den nivå, som tidigare varit normal.
Verkstadsindustrien fick endast i ringa grad känning av konjunkturförbättringen. Inom
textilindustrien samt i sko- och läder fabrikerna hade man god sysselsättning.
Utlandet.
Av fil. dr K. G. BOLANDER.
De finansiella och ekonomiska förhållandena i de flesta länder i världen voro
tämligen tröstlösa vid årsskiftet 1932—33. Uppsvinget under den föregående
hösten hade visat sig endast vara tillfälligt. Guldpriset fortsatte att kraftigt
falla under det nya årets första månader. Även sterlingpriset föll, ehuru ej
så markerat till följd av den samtidiga nedgången i valutakursen. Produktion
och pris sjönko nästan överallt, arbetslösheten i världen uppskattades till 30
millioner och visade föga tecken till bättring, den internationella handeln fortsatte
att minskas under januari, lagren av råvaror och tillverkade produkter voro på
alla håll tryckande stora, statsinkomsterna voro lägre än någonsin och
budgetsvårigheterna voro i motsvarande grad ökade. 17 länder hade infört moratorium
för sina utlandsskulder och 7 för inrikes skulder. Guldmyntfoten hade övergivits
i 35 länder, och officiell valutakontroll hade införts i 27, av vilka 9 nominellt
höllo fast vid guldmyntfoten. Sydafrika, som under de sista dagarna av 1932
gått ifrån guldmyntfoten, sänkte sin valuta, tills den i mitten av januari nådde
paritet med pundet, vilket steg föranledde Nya Zeeland att sänka sin valuta från
10 proc. under pundet till paritet med Australiens valuta, 20 proc. under pundet.
Danmark, som fruktade för sin konkurrensförmåga på den engelska marknaden,
svarade omedelbart genom att sänka sin krona till samma nivå. Även den
kanadensiska dollarn försvagades, och den japanska yen, som fallit under hela 1932,
gav ånyo vika i februari 1933. Ett allmänt valutakrig hotade att utbryta.
Det var under sådana omständigheter det expertutskott sammanträdde, som
hade att utarbeta arbetsprogrammet för den finansiella och ekonomiska
världskonferens, vilken enligt Lausannekonferensens beslut skulle samlas under N.
F:s auspicier. Utskottet förklarade i januari uttryckligen, att krisen endast
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
