Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1933. Utlandet. Av fil. dr K. G. Bolander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde övervinnas genom att man återvände till friare internationellt ekonomiskt
samarbete, samt att alternativet härtill, nationell självförsörjning, komme att
medföra, att »hela det internationella finanssystemet skakades i dess grundvalar,
att levnadsstandarden sänktes och att det rådande sociala systemet ginge under».
Det arbetsprogram, som utskottet utarbetade, avsåg återställandet av det
internationella samarbetet på fyra områden, nämligen monetär och kreditpolitik,,
stabilisering av prisen, återupptagandet av de internationella kapitalrörelserna
och ett progressivt upphävande av handelsrestriktionerna.
Oaktat hela världens förhoppningar samlades kring konferensen, blev denna
gång på gång uppskjuten. Den skulle först ha sammanträtt på hösten 1932, men
då måste man avvakta de amerikanska valen, och när demokraterna segrade,
befanns det omöjligt att göra något, innan den nye presidenten tillträtt sitt ämbete
i mars. I april inbjöd Roosevelt England, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan,
Kanada, Kina, Argentina, Brasilien och Chile till förhandlingar om konferensens
program, och i slutet av månaden besökte MacDonald och Herriot Washington.
Beslut fattades därvid, att konferensen skulle sammanträda i London den
12 juni.
Innan detta hann ske, hade emellertid situationen fullkomligt förändrats till
följd av händelserna i U. S. A. Den försämring i läget, som inträtt på hösten,
ledde fram på vintern till rusningar på bankerna, till en början sporadiskt men
snart allt allmännare. Den 14 februari måste Union Guardian Trust Co. i
Detroit slå igen, varpå ett åtta dagars bankmoratorium i hela staten Michigan
proklamerades. Detta blev upptakten till en enastående panik, som på några
veckor spred sig över hela unionen. Den 2 mars höjde Federal Reserve-banken
i Newyork diskontot från 2,5 till 3,5 proc., och samma dag stängdes börsen.
Den 3 mars hade 37 av de 48 staterna infört bankmoratorium, och när president
Roosevelt följande dag tillträdde sitt ämbete, var all bankrörelse i landet
lamslagen. I London suspenderades alla affärer i dollar.
Roosevelt ingrep med kraftig hand och blixtlik snabbhet. Ett bankmoratorium
för hela landet proklamerades, utländska bankaffärer förbjödos och temporärt
exportförbud för guld och silver utfärdades. Blott de säkraste av bankerna
tillätes bedriva affärer i begränsad skala, och allmänheten fick reda sig med
clearing-house-certifikat. För att hejda tesaureringen beordrades allmänheten
under straff hot att inlämna sina guldförråd till bankerna. Redan inom tre dagar
hade guld för 200 mill. dollar återlämnats. Den 13 mars tillätos 400 banker att
öppna, och nästa dag ökades antalet till 1,000. Den 15 öppnades börsen på nytt,,
och bankvärlden återgick till mera normala förhållanden. Många tusen banker
för-blevo dock stängda för alltid. Den nya kongressen som var ett lydigt verktyg i
presidentens hand antog en serie lagar, genom vilka bl. a. bankväsendet
reformerades. Sedan den akuta krisen övervunnits, kunde Roosevelt gripa sig an med
budgetunderskottet. C:a 500 mill. doll. sparades genom nedsättning av
statstjänstemännens löner och av understöden till krigsveteranerna. Genom att
samtidigt höja skatterna kunde man få budgeten balanserad.
Dessa åtgärder voro av ortodox finansiell karaktär. Med framläggandet av
jordbruksbillen i kongressen den 18 mars började emellertid en ny epok, som
karaktäriserades av allt djärvare experiment. Till en början lades huvudvikten
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
