Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlivet i Sverige 1933. Måleri och skulptur. Av Karl Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var huvudsakligen i Galerie möderne och den minimala lokalen Form och
färg vid Sturegatan man hade att söka efter glimtarna av något nytt. Dessa
separatutställningar, som i regel numera förkortats till endast ett par veckor,
voro ofta tillfälligt och lättvindigt hopkomna. Det förefaller, som om ett viktigt
problem i Stockholms konstliv vore att begränsa och sovra separatutställningarna.
Säsongen öppnades i januari av de moderna färgromantikerna Lars Boéthius
i Galerie möderne och Sven Erixon i Färg och form. I februari började
utställningarna avlösa varandra i rekordtakt, göteborgaren Gustaf Carlström och
parisersvensken Hugo Zuhr i Galerie möderne, Albin Amelin i Svensk-franska
konstgalleriet, Lasse Johnson i Konstnärshuset, Oskar Bergman i Gummesons
konsthall, Hilding Rösiö på samma plats och som ett välgörande gammaldags och
välbetänkt inslag norrlandsmålaren Carl Johansons retrospektiva utställning i
Konstnärshuset i samband med målarens sjuttioårsjubileum. I mars utställde i
Konstakademien prins Eugen och Georg Pauli arbeten från de sista åren, medan
Hanna Pauli även medtog tidigare, högt skattade arbeten på sin avdelning av
samma utställning. Samma månad höll Kjell Löwenadler en uppmärksammad
debututställning i Galerie möderne, Rolf Hellström en uppvisning i
Konstnärshuset av skärgårdsmotiv, som man delvis återsett i reproduktion i den vackra,
av Sven Barthel författade skildringen av Harstena fiskläge, Axel Nilsson och
Gideon Börje i Färg och form samt Einar Palme i Josef sons konsthall. I april
exponerade Bo E :son von Zweigbergk i Galerie möderne, porträttmålaren
Robert Löfgren och landskapsmålaren Sigurd Möller i Konstnärshuset,
varjämte en märklig och egenartad uppvisning gavs av Hilding Linnqvists senare
måleri i Svensk-franska konstgalleriet. I maj framträdde åter två målare av en
äldre generation med utställningar i samband med sina sjuttioårsdagar, nämligen
stads- och porträttmålaren Louis Sparre och landskapisten Elias Erdtman, båda
hos Gummeson. Ungdomen representerades samtidigt av Torsten Jovinges
tämligen abstrakta konst i Josef sons konsthall.
Efter det sedvanliga sommarlovet anordnade Almar Bech i september sin första
separatutställning i Konstnärshuset, där han i oktober följdes av Vera Nilsson,
vars av personlig expressionism präglade utställning av kritiken betecknades som
en av årets märkligare tilldragelser. Tre andra av våra mera uppmärksammade
landskapsmålare framträdde i oktober: Elis Wallin i Konstnärshuset, Torsten
Palm i Färg och form och Olle Ågren i Galerie möderne; den sistnämndes
bisarra fantasi och humor lyckades i hög grad väcka allmänhetens intresse,
William Nording och Eva Pauli-Ridderstad höllo i oktober med framgång sina
första separatutställningar, den förre i Färg och form, den senare hos Gummeson.
De mest uppmärksammade utställarna i november voro Einar Jolin, som i
Konstakademien gav en fyllig bild av sina samlade verk, och Evald Dahlskog, som i
Konstnärshuset visade nya arbeten i såväl målning som intarsia. Övriga
utställare i november voro landskapsmålarna Carl Luthander (Konstnärshuset),
Helmer Osslund (Galerie möderne), Max Marcus och David Söderholm
(Gummeson) samt norrlandsmålaren Gösta Bohm (Konstnärshuset). I december drogs
uppmärksamheten i första rummet till Alf Munthes koloristiskt fina porträtt och
landskap i Konstakademien samt till 70-åringen James Paulis minutiösa
landskapsbilder hos Gummeson.
Grafik och skulptur voro ovanligt magert representerade, grafiken av en
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
