Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära året 1933
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från försöken med ett pansarhilförhand vid Livregementet till häst: t. v. överste R. von der
Lancken, hakom honom ryttmästaren frih. Hermelin; t. h. modern pansarhil av svensk modell.
Om resultatet av de hösten 1932 företagna stora arméförsöken i Uppland avgav
generalstabschefen i augusti en rapport, vari det konstaterades, att försöksfördelningen om nio
bataljoner, fördelade på tre infanteriregementen, visat sig avgjort överlägsen
försöksbrigaden om åtta bataljoner, fördelade på två regementen. Försöksfördelningen, som även var
en artilleridivision starkare än brigaden, hade visat större möjligheter till variation av
grupperingen efter växlande taktiska lägen utan regementsförbandens brytande.
Försöksbrigaden hade dock även visat sig vara en för rörliga operationer användbar enhet, ehuru
en förstärkning av dess artilleri syntes erforderlig. Kavalleristyrkan, som i båda
alternativen bestod av en stark skvadron, försedd även med kulsprutor och velocipedryttare, visade
sig tillräcklig. Dock förutsatte den tillvaron av armékavalleri, liksom artilleriets styrka
förutsatte tillvaron av arméartilleri. Vid arméförsöken hade ifråga om det tidigare blott i
bataljonsförband prövade försöksinfanteriet, med dess fyrdubblade granatkastareutrustning
och fördubblade kulspruteutrustning, ett i huvudsak slutgiltigt positivt resultat uppnåtts.
Farhågorna för otillräcklig rörlighet hade jävats även vid dessa omfattande försök. Emellertid
hade majoriteten av befäl och stridsdomare funnit antalet gevärsskyttar för svagt inom
bataljonen. Ehuru generalstabschefen ansåg gevärsinfanteriet tillräckligt för den egentliga
striden, fann han försiktigheten bjuda någon ökning av detsamma för att motverka
ifråga-kommande detacheringar, så mycket mer som ökningen icke behövde föranleda minskning
av de tunga vapnen.
Med ökat gevärsinfanteri förstärkta försöksbataljoner av tvenne typer prövades därför
vid övningar under senare hälften av september och början av oktober. Då på grund av den
uteblivna inkallelsen till repetitionsövningar ett infanteriregemente icke ensamt kunde
uppsätta ens en försöksbataljon, organiserades en försöksbataljon av Södermanlands
regemente och Svea Livgarde för övningar på Järvafältet och i trakten av Bro station vid
Västeråsbanan, en försöksbataljon av de båda skånska infanteriregementena för övningar i
trakten av Sösdala och en försöksbataljon av Jämtlands fältjägare och Västernorrlands
regemente för övningar i Sollefteåtrakten. Två olika bataljonstyper prövades: en mindre i
Norrland och en större i Uppland och Skåne.
Den större bataljonen bestod av stab, i vilken bland annat ingick en jägartropp, samt en
självständig kulsprutetropp och fyra skyttekompanier, omfattande tre gevärsplutoner och en
tung pluton, sammansatt av en kulsprute- och en granatkastartropp. Dessutom uppsattes vid
båda bataljonstyperna utanför bataljonsförbandet en kulsprutepluton om två troppar, vilka
202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
