Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottslivet 1933
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Idrottslivet ig^S-
Idrottsåret 1933 var händelserikt med glädjande framryckning på nästan alla
fronter. Våra fri-idrottsmän togo ett betydande steg framåt, och i statistiken
över årets bästa resultat i Europa intog vårt land tredje platsen efter Finland
och tätt i hälarna på Tyskland. En serie nya rekord noterades. Mest påfallande
var förbättringen i diskus, där fyra man överskredo 46 meter, och på 800 meter,
där fyra man gingo under 1,54 min. Kulstötning, stav- och höjdhopp visa de
därnäst största förbättringarna, och även i spjutkastning spårades en efterlängtad
ljusning. Årets bägge landskamper slutade med svensk seger; norrmännen
besegrades på Stadion så överväldigande som med 117 poäng mot 56, och i
Budapest triumferade svenskarna med 76 poäng mot 63. Årets nya rekordmän
voro-Harald Andersson (49,68 m. i diskus), Samuel Norrby (15,30 i kulstötning),
Eric Ny (1.52,3 min. på 800 och 2.24,8 på 1 000 meter samt 1.53,3 på 880 yards),
Leif Dahlgren (7 811,83 poäng i tiokamp), Gunnar Jansson (17,55 m. i vikt), W.
Sjöström (4,75 m. i mellanhopp) och Örgryte I. S. (3.19,8 min. i 4X400 m..
stafett).
Skidlöparna hedrade sig som vanligt. Vid de stora tävlingarna i Innsbruck
segrade Nils Englund på 18 km och Selånger-Eriksson i den kombinerade
tävlingen ; dessutom gick stafettsegern till Sverige. På 50 km. vann finnen Saarinen,.
medan Utterström och Hj. Bergström placerade sig närmast honom. En trupp
skidlöpare (där dock våra främsta saknades) sändes till Holmenkollen, där K.
Lindberg placerade sig som bäste svensk först på 33:dje platsen. I Lahtis måste
Utterström utgå, och Helge Wikström nådde 9 :de platsen.
Världsmästerskapet för damer i konståkning gick i Stockholm och formade
sig till en lysande tävlings- och publikfest. Vår egen Vivi-Ann Hultén erövrade
en hedrande andra-plats närmast Sonja Henie.
Samtliga tre landskamper i bandy blevo triumfer för oss, och Finlands A-lag
besegrades i Stockholm med 4—2. Uppsalakamraternas seger om
bandymästerskapet (med 11—1 över de gamla mästarna Göta-Karlstad) var en av
vinterns-mest uppmärksammade idrottshändelser.
Inom brottningen utfördes ett vederhäftigt och framgångsrikt arbete för att
utbreda och popularisera sporten, och antalet klubbar steg under året från 163 till
203. Fyrstads-tävlingen blev en stor succé, tydligt vittnande om den imponerande
frammarschen av ständigt nya brottarskaror. På det internationella
tävlingsfältet inregistrerades ej lika stora segrar som närmast föregående år. Tyskland
besegrade oss i en landskamp i Köln med 12 poäng mot 5, och Finland fick sin
revansch i Helsingfors med siffrorna 4—2. Vid europamästerskapen under våren
i Helsingfors vunno Cadier och Rudolf Svensson sina klasser, och Sverige blev
andra nation, en poäng efter Finland.
Boxningen arbetade under stora svårigheter och tyngdes av en nöjesskatt av
20 % på alla tävlingar. Landskampen såväl mot Danmark som mot Norge
förlorades. John Andersson erövrade det professionella europamästerskapet i lätt
tungvikt.
Tyngdlyftningen kunde däremot peka på en ganska märklig uppåtgång. Hela
2IO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
