- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Elfte årgången (händelserna 1933) /
238

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1933 - Elof Hellquist - Johan Thyrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Märkligare dödsfall i Sverige 1933.


Elof Hellquist.



Den 7 mars avled i Lund den eminente forskaren på det nordiska språkområdet, professor
emeritus vid Lunds universitet Elof Hellquist, 68 år gammal.

Sin vetenskapliga bana började Hellquist 1890 som docent vid Uppsala universitet. Den
ledde honom sedermera till Lund, där han under nära ett årtionde deltog i Svenska
akademiens då nyss påbegynta ordboksarbete. Han blev därefter adjunkt i Uppsala 1892 samt
lektor i Lund 1898 och i Göteborg 1903. Under sin lektorstid på det senare stället var han
även fäst vid högskolan såsom docent. Till professor i nordiska språk vid Lunds universitet
utnämndes Hellquist 1914 och kvarstod på denna post till 1929. Redan tidigt utvecklade
han ett omfattande språkvetenskapligt skriftställarskap av sådan förtjänst, att flera år före
utnämningen vid Lunds universitet professorstiteln tillföll honom som en naturlig belöning.
Detta författarskap är mycket mångsidigt och i flera fall banbrytande för den
efterföljande forskningen. Med intim förtrogenhet med ämnena rörde sig Hellquist här icke blott
inom den nordiska och germanska språkvärlden utan även inom den allmänt indoeuropeiska.
De ämnen, han valde till utforskande, lockade honom också alltmera att intränga även i
äldre kulturhistoria, religionshistoria o. d.

Hellquist var en av de första företrädarna i Sverige för ortnamnsforskningen i modern
mening och ägnade åt undersökningar på detta fält ett stort och framgångsrikt arbete.
Grundläggande på sitt område är det omfångsrika verket om svenska sjönamn. Bland
andra större bidrag till ortnamnsstudiet kunna nämnas en avhandling om de svenska
ortnamnen på -inge och en om de svenska by-namnen. Ett arbete, som gjort Hellquists namn
bekant även långt utanför fackmännens krets, är hans stora »Svensk etymologisk ordbok»,
följd av »Det svenska ordförrådets ålder och ursprung». Den bortgångne
vetenskapsmannens forskningar rörde sig även på många andra områden. Sålunda behandlade han den
äldre nysvenskan i skriften »Studier i 1600-talets svenska». I talrika fackuppsatser berörde
han ljud- och formhistoriska frågor, mytologi m. m. Ett antal populärt hållna studier
samlades dessutom i boken »Om titlar, slagord och svordomar». Till sist må icke heller
glömmas Hellquists tolkningar av grekiska diktverk: Hesiodos’ Verk och dagar,
densammes Theogoni, Kallimachos’ hymner, Grekiska epigram m. fl. samt hans översättningar från
andra språk, t. ex. Lodbrokskvädet, Kormaks kärleksdikter m. fl.

Johan Thyrén.



En av Sveriges främsta rättslärda och på sin tid den namnkunnigaste mannen vid Lunds
universitet gick den 4 maj bort med professor emeritus Johan Thyrén. Han hade vid
sin död nyss uppnått 72 års ålder.

Född i Lund, väckte Thyrén redan som ung student uppmärksamhet genom sina många
examensrekord. Han blev docent i teoretisk filosofi 1883 och i historia 1886. Härefter
verkade han några år inom elementarläroverken, men övergick sedan till juridiska studier
och blev 1894 e. o. professor i romersk rätt och rättshistoria samt 1896, vid 35 års ålder,
professor i straffrätt och juridisk encyklopedi. Både före och efter sitt tillträde av
lärostolen i straffrätt utsände Thyrén talrika vetenskapliga arbeten. Dessa behandlade delvis
mera teoretiska ämnen från gränsområdet mellan filosofi och juridik, men voro även delvis
mera praktiskt inriktade till rättstillämpningens omedelbara tjänst. De förra gåvo honom
en också internationellt erkänd ställning bland de mera betydande straffrättsforskarna.

I Lund kallades han vid unga år till studentkårens ordförande, och det sista decenniet
av sin professorstid, 1916—1926, var han universitetets rektor. De representativa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:46:43 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1933/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free