Svenska Dagbladets Årsbok / Elfte årgången (händelserna 1933) / 239 (1924-1944) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1933 - Elof Hellquist - Johan Thyrén

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppgifterna fyllde han med glans och gjorde även värdefulla insatser för nyordning av
befordrings- och avlöningsförhållanden och för lösningen av viktiga byggnadsfrågor.

Elof Hellqvist.

Johan Thyrén.

Dessutom deltog han i det politiska livet. Han representerade sålunda Lund i andra
kammaren 1909—11 samt Uppsala län i första kammaren 1912—17. Därunder gjorde han
sig mest bemärkt genom några stort anlagda, mästerligt hållna anföranden, bl. a. för
dödsstraffets avskaffande och för införande av rusdrycksförbud. Samtidigt med avgången
från aktiv universitetsgärning inträdde han i den första Ekmanska ministären såsom
justitieminister, vilken post han beklädde åren 1926—1928. Det föll på hans lott att kontrasignera
många betydelsefulla lagstiftningsåtgärder, såsom lagarna om försäkringsavtal och om
arv samt — i särskild grad en personlig insats — lagar om förvaring av mindre tillräkneliga
och internering av återfallsförbrytare.

De sistnämnda lagarna utgjorde ett avsnitt av de vidlyftiga förarbeten för en fullständig
nydaning av den svenska strafflagstiftningen, som Thyrén på offentligt uppdrag utarbetade
under två årtionden, dels ensam, dels såsom ledamot eller ordförande i skilda kommissioner.
Han hade vid sin död just lagt sista handen vid tolfte delen av det speciella utkastet.
Härmed voro sexton volymer rörande strafflagsrevisionen fullbordade. Thyréns allmänna
ståndpunkt, framlagd i det mycket uppmärksammade arbetet »Principerna för en
strafflagsreform», kännetecknades av ett klart avståndstagande från de mer eller mindre
medvetna vedergällningskänslor, som legat till grund för den något äldre straffrätten.

Jämte de mångskiftande arbeten, som fyllde den bortgångnes ämbetsgärning och hans
offentliga värv, hade han håg och kraft även för andra kulturella intressen. Han var en
säker kännare av både vitter litteratur och bildande konst samt gjorde själv sina lärospån
som författare i bunden form och som tonsättare. Thyréns begåvning var t. o. m. så
mångsidig, att han även var framstående sportsman, vilken senare färdighet i förening
med betydande kroppskrafter lät honom förverkliga idealet av en nordisk kämpagestalt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>