Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör Alf Grandien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landsorganisationen dirigerar regeringsförslaget
till lag om tredje mans rätt.
(Chatham.)
registrera valresultatet som en seger,
kunde den tidigare politiken utan vidare
fortsättas. Socialminister Möller hade
under valrörelsen uttalat (Halmstadstalet
den 19 aug.), att krispolitiken borde på
något sätt inordnas i den ordinarie
statsverksamheten, och i samband därmed
förordade han utsträckt kontroll över
näringslivet. Mot slutet av året igångsattes
två nya utredningar, båda avseende
statsmonopol, dels på kaffe, dels på oljor. Om
man därtill lägger, att en tidigare tillsatt
kommitté förordat monopol på
grosshandeln i apoteksvaror och att regeringen
tidigare på året tagit initiativ till
socialisering av bryggerinäringen, ansågs det
ganska tydligt, att regeringen ämnade gå
vidare på socialiseringens väg:
deklarationerna, att huvudsakligen
statsfinansiella skäl varit avgörande, ha i dylika
fall alltid förekommit.
Ännu tydligare framstodo regeringens
avsikter i fråga om behandlingen av
tredje mans rätt. Den 5 november — alltså
i god tid efter valet — remitterades till
lagrådet ett synnerligen urvattnat lagförslag. Behörighetsbestämmelsen, som
innebar, att endast huvudorganisationerna skulle få besluta om stridsåtgärder, hade
strukits, likaså bestämmelserna om ställande av säkerhet vid dylika beslut. Straffet
för vilseledande framställningar i kungörelser om blockad m. m. var borttaget,
skyddet för föreningsfrihet bibehölls, men skyddet mot föreningstvång var borta.
Oorganiserade arbetare, som efter utbrottet av konflikt fortsatte sitt arbete,
lämnades utan skydd, och ingen åtgärd ifrågasattes mot blockadvakter.
Vad beträffar försvaret hade
regeringen visserligen föreslagit riksdagen, att
värnpliktsövningarna skulle
återupptagas, men detta förslag var knappast
förestavat av något försvarsintresse. Under
riksdagen var vänsterpartiernas
behandling av försvarsfrågorna som vanligt
kallsinnig och njugg, och när statsministern
vid årets slut gjorde ett nyårsuttalande i
partiets huvudorgan, hade han i fråga
om försvaret endast ett platoniskt
välgångsyrkande. Från alla håll uttalades
den önskan, att försvarsfrågan i
anslutning till försvarsrevisionens väntade
betänkande skulle finna sin lösning före
1936 års riksdagsval.
91
Krigets varg smyger kring knutarna, men
Sverige har rest sig vallar av
kommissionsutlåtanden, försvarsutredningar och åsidosatta
riksdagsbeslut. (Ghatham.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
