Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1934 års kyrkomöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mål fortsättas och avslutas samt föreläggas kyrkomötet. Under debatten erhöll
biskop Eklund från flera håll varma erkännanden för sitt arbete. Samtidigt
uttalades förhoppningar om, att den blivande psalmboken med sitt ekumeniskt vidsynta
innehåll skulle bli en verklig folkbok till gagn för Sveriges folkkyrka.
I övrigt hade k. m:t framlagt en del mer eller mindre betydelsefulla förslag. Bland
dem märktes den nya lagen om prästval, som antagits av årets riksdag och för
vilken närmare redogörelse lämnas i årsbokens riksdagsöversikt. Lagen antogs av
kyrkomötet utan votering, ehuru invändningar från olika håll gjordes mot den
mekaniserande tredjegångsprincipen. K. m:ts proposition om ecklesiastikårets
avskaffande bifölls. Likaledes biträdde kyrkomötet k. m:ts förslag om emeritilön åt
framskjutna prästmän i missionens och diakoniens tjänst; därvid bifölls även k. m:ts
förslag att utnämningen av dessa funktionärer skulle stadfästas av domkapitlen eller
i vissa fall k. m:t.
På yrkande av enskilda motionärer fattades en del betydelsefulla beslut. Sålunda
begärdes utredning i syfte att ernå en revision av 1686 års kyrkolag. Avsikten var
att stanna vid en formell kodifiering av gällande bestämmelser, men från skilda
håll medgavs att en saklig revision åtminstone i vissa avseenden skulle bliva
ofrånkomlig. Vidare beslöts en hemställan till k. m:t om att huvudstadens prästerskap
skulle erhålla ett visst inflytande vid val av pastor primarius.
Ingen kyrkomötets åtgärd föranleddes av biskop Auléns motion om utvidgande av
lekmännens antal i kyrkomötet samt om förändring av sättet för deras utseende.
Motionären hade tänkt sig en utökning upp till 60 lekmannaombud samt förordat
utredning om deras utseende genom stiftsmötena, alternativt kyrkoråden. Något
beslut blev heller ej resultatet av en motion om reviderad bibelöversättning; stor
uppmärksamhet väckte emellertid professor H. S. Nybergs sakliga och tungt vägande
kritik av den bibeltext, som numera användes.
En intressant debatt uppstod med anledning av professor Em. Linderholms
motion om tillsättande av en stor kommission för att pröva vilka av kyrkans
bekännelseskrifter, som borde bibehållas. Under debatten gjorde prof. A. Nygren gällande,
att dessa skrifter måste anses som den historiska kyrkans bekännelser och icke som
den enskilde kyrkomedlemmens. Motionen avslogs.
Från skilda håll vitsordades efter mötets slut, att kyrkomötets förhandlingar
sakligt och formellt stått på ett högt plan och att debatterna i regel lämnade
riksdagens långt efter sig.
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
