- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tolfte årgången (händelserna 1934) /
108

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annus Medicus 1934. Av professor T. Thunberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Annus Medicus 19)4.

Av professor TORSTEN THUNBERG.

Status epidemicus.

Vi börja, såsom vanligt, denna översikt med några sifferuppgifter rörande de
viktigare epidemiska sjukdomarnas frekvens i vårt land under 1934, varvid vi, på,
grund av att det erforderliga siffermaterialet ännu ej varit i sin helhet tillgängligt,
måste utesluta årets sista kvartal. För jämförelses skull medtagas dels värdena för
åren 1930—1933, dels, för belysning av utvecklingen under en något längre period,
motsvarande siffror för år 1924.

(Vi—Vio)
1924 1930 1931 1932 1933 1934
Smittkoppor ......................... 1 —• — 10 — —
Difteri ............................... 4,240 4,178 2,576 1,913 1,738 765
Skarlakansfeber ..................... 10,882 8,046 5,922 5,274 7,455 9,270
Tyfus och paratyfus................... 1,401 541 337 615 313 317
Epidemisk hjärnhinneinfJammation . .. 115 67 62 60 59 40
Barnförlamning ....................... 653 304 98 784 511 876
Undulantfeber ....................... 9 105 128 125 155 131
Sömnsjuka ........................... 301 114 82 86 74 53
Rödsot ............................... 128 626 1,383 1,502 1,265

En granskning av dessa siffror ger till resultat, att år 1934 ur epidemiologisk
synpunkt var mindre gynnsamt än 1933. Särskilt anmärkningsvärt är, att
barnförlamningen ånyo tog fart. Mot de 511 år 1933 anmälda fallen av denna ej sällan dödliga
sjukdom, fruktad även på grund av den höggradiga invaliditet, som den ofta
efterlämnar, komma ej mindre än 876 fall under de första tre kvartalen av 1934. Den
totala siffran för året artade sig att bli dubbelt så stor som fjolårets. Även
skarlakansfeber, som under årets tre första kvartal uppträdde med 9,270 fall, nådde
därmed högre frekvens än på länge. Lyckligtvis är numera skarlakansfebern sällan en
svårare sjukdom, i motsats mot vad fallet var vid mitten av 1800-talet, från vilken
tid man disponerar mera tillförlitlig statistik rörande denna sjukdom.

Ett märkligt förhållande är, att den skandinaviska halvön såväl med hänsyn till
difteriens som skarlakansfeberns spridning visar gynnsammare förhållanden än det
övriga Europa, såsom tydligt framgår av bifogade diagram över antalet fall av dessa
sjukdomar per 100,000 invånare under perioden 1924—1933.

’930



108

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:25:17 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1934/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free