Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1934. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekonomisk översikt 19)4.
Sverige.
Av bankkamrer K. WELIN-BERGER.
Knappast något annat land torde haft en så gynnsam utveckling inom sitt
näringsliv under 1934 som Sverige. Den politiska oron ute i världen påverkade
givetvis vissa delar av handel och sjöfart, men från större rubbningar blevo vi i hög grad
förskonade, och den ekonomiska verksamheten inom landets gränser utmärktes av
att allt flera företagarområden kunde utnyttja de möjligheter, som konjunkturläget
erbjöd, till en i många fall ganska markerad återhämtning.
Ett av de tydligaste uttrycken för den inträdda förbättringen var den starka
ökningen i den industriella produktionen, som, mätt i Industriförbundets index, visade
ett genomsnitt på c:a 109 enheter i jämförelse med 90 enheter för 1933, d. v. s. en
ökning för 1934 på c:a 20 Arbetslösheten minskades också starkt och omfattade i
oktober icke stort mer än hälften av det antal, som förekom året förut vid samma
lid (siffrorna okt. 1933 = 164,700, okt. 1934 = 84,800). Såväl den inre
handelsomsättningen som varuutbytet med utlandet utvecklades gynnsamt, men prisrörelsen
för våra främsta exportartiklar var rätt ojämn. Mer än någon annan industri nådde
järnhanteringen goda resultat, då den under 1933 inträdda förbättringen fortsatte
med ökad styrka. Härtill bidrog i viss mån den i februari träffade uppgörelsen i
byggnadskonflikten, vilken medförde en ökad livaktighet inom
byggnadsproduktionen.
Slutligen kunde i nästan hela landet inregistreras ännu en god skörd, vilken
tillsammans med statliga åtgärder innebar en efterlängtad lättnad för
jordbruksnäringen. Men till denna sammanfattning av de mera framträdande dragen i vårt
näringsliv bör även läggas att de sista månaderna av året visade vissa tendenser till
svaghet, vilken icke enbart kunde tillskrivas den säsongbetonade avmattning, som
alltid brukar framträda mot slutet av året.
Penningöverflödet och ränteläget.
Ehuru sålunda verksamheten inom industri och handel visade en påtaglig
uppryckning, behöll penningmarknaden och accentuerade t. o. m. ytterligare sitt lätta
läge. Visserligen visade affärsbankernas girobehållning hos riksbanken en klart
sjunkande tendens — den utgjorde som högst 384.6 mill. kr. i februari och var i
november 204.7 mill. — men denna nedgång hade icke med någon ökning av deras
utlåning att göra utan torde snarare få ses i samband med en minskning i
inlåningen. Med undantag av några obetydliga belopp under första delen av året förekom
icke någon rediskontering. Mer än något annat bidrog dock den rikliga tillgången
på utlandsvalutor till marknadens ovanligt lätta läge. Aldrig förr har någon
motsvarighet till denna valutarikedom förekommit i vårt land. Medan vid utgången av
åren 1931—1933 hos affärsbankerna och riksbanken sammanlagt fanns en
behållning av utländska statspapper, växlar och kontofordringar på 289.5 mill., 428.4 mill.
och 552.6 mill. för resp. år, utgjorde denna i november 1934 icke mindre än 705.7
mill. kr. I riksbankens ställning voro förändringarna icke på långt när så starka
som under 1933, vilket framgår av följande rubriker ur månadsöversikterna,
i mill. kr.:
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
