Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1934. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i ! ; ;
. ; Mars } Aprri ■ Mal .
I I »
I Sept. ; Okt. ; Nov. ;
Kursförändringarna på Stockholms, Londons, Newyorks och Berlins fondbörser, återgivna i diagram
baserat på en indexsiffra av 100 för börsläget vid 192^ års utgång. (Ur »Affärsvärlden».)
gande tendensen. Exempelvis steg Statens 3^/2 % räntelån av år 1933, från en kurs i
augusti av omkring 97 % till ungefär 106 % vid årets slut, innebärande en effektiv
ränta av mindre än 3 %, Utmärkande för ränteläget vid årets slut var statens
erbjudande om konvertering av ett äldre 3.6 % räntelån till ett nytt dylikt, löpande med
3 % ränta, på basis av parikurs. Obligationer, utgivna av statsunderstödda företag,
visade en liknande kursutveckling. Sålunda erbjöd Sveriges allmänna hypoteksbank
innehavarna av 3% och 4 % lånen av 1883 samt av 4 % emissionen av 1910
konvertering till 3 % efter en kurs av %. Även stadshypotekskassan upplade ett nytt
lån på 50 mill. kr. med 3 % ränta, vilka obligationer endast utlämnas i den mån
fastighetskrediter beviljas.
1 allmänhet skedde de under året emitterade lånen i större eller mindre grad i
samband med konverteringar av äldre lån. Flera såväl kommunala institutioner som
industrier utnyttjade möjligheterna till räntenedsättning å sina obligationsskulder.
En del industriföretag placerade därvid under sista kvartalet lån efter 4 % till kurs
av 101 å 102 %. Även till 3% % genomfördes en större fndustrilånekonvertering.
Under de tre första kvartalen utgjorde det sammanlagda beloppet av emitterade
obligationslån 356.7 mill. kr., medan amorteringar uppgingo till 276.5 mill. kr.
Motsvarande siffror för 1933 voro 430 mill. och 275.3 mill. kr. Att nyemissionerna icke
för 1934 nådde lika högt som året förut, torde sammanhänga med, att ett flertal
lånande företag redan utnyttjat sina möjligheter i en situation, vilken då för dem
framstod såsom gynnsam.
Exporten och importen av värdepapper visade för de tre första kvartalen ännu
lägre siffror än under samma tid 1933. I detta sammanhang kan erinras om, att
enligt en inom Kommerskollegium nyligen verkställd undersökning hade vid utgången
av 1933 svenska företag och privata personer utländska obligationsfordringar på
c:a 1,400 mill. kr., fördelade på 847 lån. Av dessa voro nominellt 581.8 mill. kr.
nödlidande, fördelade på 297 lån.
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
