Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmarknaden 1934. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arhetsmarknaden 1934.
Av redaktör TH. SWEDBERG.
Om förhållandena på arbetsmarknaden under 1934 kan sägas, att året ingick i
arbetsstridens tecken men utgick i arbetsfredensc
Den nästan årslånga och synnerligen svårartade byggnadskonflikten hade på
nyåret ytterligare skärpts. Det var uppenbart att — om ej en uppgörelse här snart
kom till stånd — överhängande fara förelåg för att konflikten icke skulle kunna
begränsas till byggnadsfacket utan draga med sig en arbetsstrid utefter hela linjen.
Under denna kritiska situation sammanträdde den redan föregående år tillsatta
särskilda förlikningskommissionen, förstärkt med ett par nya medlemmar,
förlikningsmännen Hilding Kjellman och S. O. Marin. Den 4 februari framlade
kommissionen ett medlingsförslag, som den 14 i samma månad antogs av alla parterna.
Detta fredsslut tillkom dock under svåra födslovåndor. Medan grovarbetare och
träarbetare vid omröstningen godkände medlingsförslaget, förkastades detta av
murarna. Landsorganisationens ledning fann då en utväg att rädda situationen
genom att framhålla att, vid en sammanslagning av omröstningens samtliga ja-röster,
dessa visade avgjord majoritet. Murarna, vilka åberopade en bestämmelse i
förbundsstadgarna av innehåll, att omröstning är lika bindande som kongressbeslut,
spjärnade dock emot, och det var endast med yttersta möda som arbetarrörelsens
fackliga och politiska spetsar, för vilka det var synnerligen angeläget att få
arbetsfreden återställd, lyckades få de motspänstiga murarna att böja sig och skriva under.
De nya byggnadsavtalen inneburo avsevärda lönereduceringar. De tidigare med
hänsyn till modernare arbetsmetoder rent beräkningstekniskt reviderade
ackordsprislistorna sänktes med 8 å 15 procent, varvid man i stort sett gick en medelväg
mellan de två, redan under föregående år framlagda men förkastade
medlingsförslagen, av vilka det ena framförts av förlikningskommissionen och det andra av
regeringen. Bestämmandet av timlönerna sammanföll i stort sett med det första
kommissionsförslagets. De nya lönesatserna inneburo en tydlig tendens till anpassning
efter den nya prisnivån. Men även efter denna sänkning fortsatte
byggnadsarbetarnas löner att stå i en särklass vid jämförelse med flertalet andra
industriarbetargruppers. När arbetsgivarna ändå kunde nöja sig med denna blygsamma minskning
av lönekostnaderna, berodde detta på den nya formuleringen av de allmänna
bestämmelserna. Enligt dessa skola ackordsprisen för arbeten, som icke finnas
upptagna i ackordstarifferna — de s. k. fria ackorden — fastställas av organisationerna
och icke av den enskilde arbetsgivaren och hans arbetare. Härigenom blev det icke
TitelvignetUn visar medlingskommissionen i byggnadskonflikten vid det avgörande sammanträ^
det den februari: fr. v. rådman S. O. Marin, statssekreterare Bo Hammarskjöld, ordföranden
grosshandlare David Hansén, förlikningsman Olle Ekblom och nvofessor H. Kjellman.
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
